Gott Nytt År!

Ännu ett år går mot sitt slut, kanske det bästa hittills. För precis ett år sedan träffade jag några vänner, några gamla och ett par nya, på Old Hat, där sedan ett gäng killar jag inte kände dök upp. Vad jag inte visste var att jag några månader senare skulle börja dejta en av killarna, och att vi fortfarande skulle vara tillsammans sju månader senare då nästa nyår nu anländer.
2010 består av så många goda minnen: så mycket fint som hunnit hända, så mycket som jag ser tillbaka på med outsäglig glädje. Hoppas att 2011 bär åtminstone lika mycket gott med sig!

Dan' före dan'

Sista dagen innan julhelgen har infunnit sig, och med den alla sista minuten-förberedelser: torka damm, dammsuga, spritsa pepparkakor, packa in de sista presenterna och ta in och klä granen. Tova och jag skötte till största delen om grankläendet eftersom mamma ännu jobbar idag och pappa fick ett samtal från jobbet som gjorde att han måste börja skicka en del email fram och tillbaka. Men fint klarade vi oss, vi försökte inte ens tränga in alla dekorationer vi har (vilket har hänt förr om åren) - men kanske det berodde på att årets gran är väldigt tät längst ner.

Pappa satte upp stjärnan och ljusen som han brukar,
resten skötte jag och Tova om.

Tatus mamma planerar visst någon överraskning för oss båda. Hon hade bett Tatu kolla med mig vilket av fyra föreslagna datum som passar mig bäst att göra något kl.19, men vad det är hon planerar visste inte Tatu. Spännande låter det!

Vår färdigklädda julgran i all sin prakt!

Nu har jag på något underligt sätt lyckats lura Tova att börja spela LotRO hon med, så bara hon avancerar upp till tillräckligt hög level kommer vi att ha med en minstrel (healer, support) i vårt fellowship! Leo blev eld och lågor då han fick höra det, och ännu gladare då han hörde att Tova faktiskt själv valt att spela en minstrel. Så nu gäller det egentligen bara för oss att vänta tills hon levlat upp sig till ~lvl 25. Sedan får skeletten i Great Barrow se upp!

Men innan dess: juletid, julefrid!

Paket

Om inte min beställning från EMP snart dyker upp börjar jag bli nervös. Allt beställdes i sådan tid att det skulle hinna fram före jul. Nu har det två dagar på sig att dyka upp. Annars är alla presenter klara!

En julsaga

Good everything, så det orkar snöa där ute! Igår och idag har det än vräkt, än sakta dalat ner snö, men nästan utan uppehåll har det gått. HBL avslöjade i dagens tidning att huvudstadsregionen är landets mest snörika ställe (65 cm uppmätt igår), och när man ser ut genom fönstret är det inte svårt att föreställa sig. Den halvmeterhöga brunnen som står på vår bakgård syns bara som en upphöjning i snötäcket, vallarna vid vägkanten är på sina ställen helt hopplösa, och vill man över får man vada i snö upp till halva låret. Men ack så underbart det ändå är med mycket snö!

Djup, djup snö på vår bakgård

Jullov

Äntligen. Alltså äntligen. Det kan inte upprepas tillräckligt mycket. Hösten har varit något av det stressigaste någonsin, så nu ser jag verkligen fram emot att försöka att inte göra någonting under jullovet. Bara ta det lugnt, spela dator, läsa och äta gott. Samt gå ut ibland och njuta av den stora mängden snö som fallit över oss de senaste veckorna.

Tentperiod

Aarghugahduegahsgdfdasdf är väl den allmänna känslan just nu. Ända sedan fredag kväll har stressen plågat mig, och det trots att jag försökt tänka på annat emellanåt genom att t.ex. sy på min Rumpskavaj, gå på teater med TrotsAllt (Fallåkers Kiss me Kate, väldigt fin!) och se på Friends med Tatu. Men när tentstressen slår till släpper den inte lätt.

Ändå...två tenter är över, och båda känns som om de gick helt okej, till och med matematiken. Franskatenten var intressant i sig bara för att den började 50 minuter för sent. Det var ett stort gäng frustrerade studerande som stod och väntade utanför M-salen, och allt bara pga. någon kommunikationsmiss. Väldigt roligt.

Men ett kort besök i Tapiolan pelikauppa hann man också med idag, och fick känna sig uppskattad då en av försäljarna bjöd på en kopp kaffe utan någon uppenbar orsak. :)

Dark Chest of Wonders a cappella

Den här är bara för fantastisk. En norsk kille sjunger själv alla stämmor till Dark Chest of Wonders, samtidigt som han parodiserar uppträdandet under End of an Era-konserten. Helt underbart!

LotRO

Lord of the Rings Online... säkert det spel jag spelar mest för tillfället. Mitt LoL-spelande har sjunkit ganska drastiskt även om sporadiska matcher spelas då och då (mest då Jonny och/eller Nessi och/eller Osccu ber mig med i ett spel). Igår kändes det speciellt mycket, då jag och Tatu satt i ett drygt 12-timmars samtal på Skype och över hälften av den tiden även spelade LotRO. Förstås dök det upp pauser, som då vi i tur och ordning tog matpaus, eller då jag sprang iväg till tv:n för att se min farbror och min farfar hälsa på president Halonen på slottsbalen (Linnan juhlat låter så mycket bättre).
Men konsensusen är att vi båda avancerade tre levels (level 20, whoop whoop), craftade något otroligt mycket, spelade igenom åtminstone 30 quests, och jag fick tillräckligt mycket silver för att köpa en egen häst. Äntligen...det säger jag bara.

Vad är nu sedan det roliga i det, kan man fråga sig.
What's not to like? undrar då jag. Att själv få springa omkring i Tolkiens värld, träffa välbekanta figurer och samtidigt se storylinen från böckerna utvecklas (med lite egna tillägg, måste det ändå erkännas) då man avancerar i Midgård. För ett stort fan kan det knappast bli bättre.

Musik

Det var alltför länge sedan jag senast spelade piano. Och då menar jag inte att småspela för ros skull som jag alltemellanåt gör: fingrarna trallar fram någon kort melodi ur minnet och man tänker inte desto djupare. Nej, att verkligen spela så att man sjunker in i musiken och inte behöver tänka på något annat. Att totalt koncentrera sig på notbilden och fingrarnas dans är underligt lugnande och löser upp många av de tankar som snörat ihop sig inuti ens huvud.