Dag 24: Det här lever jag för

Går man riktigt in på djupet tror jag att alla sist och slutligen lever för sig själva; för ens egen skull så att man själv ska må bra. Men för att må bra så måste man leva så att man tänker på andra också. Därigenom lever man för sig själv genom att också leva för andra.
Många saker håller mitt liv flytande och ibland flygande. Vännerna, pojkvännen, familjen, dansen, musiken, sången, skratten, spelen, naturen, kramarna, bilderna, simmandet, vandrandet, godsakerna...
Man lever för andra genom att leva för sig själv, på samma sätt som man lever för sig själv genom att leva för andra.

Tisdag

Den sista lediga veckan innan skolarbetet börjar rullar på. Man tror att man ska hinna med så mycket då man är ledig, när man i själva verket gör ganska lite, och det är frustrerande. Men världen rinner ständigt förbi där ute, oberoende av om man själv sitter stilla (eller åtminstone försöker) för tillfället. Att komma in i rutiner ska däremot bli ganska skönt, även om jag åtminstone för en tid framåt måste skjuta upp några träningsrutiner på grund av att min fot fortfarande inte läkt ordentligt. Bah!

Dag 23: Det här saknar jag

Det här är, igen, en svårare fråga i mina ögon. Det jag ofta saknar är säkerheten, den ultimata känslan att veta att allt ordnar sig. På resor med familjen är den känslan ofta närvarande, eftersom jag litar på att mina föräldrar sköter om saker och att jag bara måste följa deras ledning. På egen hand, i skolan eller på jobbet till exempel, saknar jag däremot väldigt ofta den känslan av säkerhet som säger att allt nog går bra. Kanske är det därför jag så ofta oroar mig för uppgifter, projekt och tenter.
För att gå ytterligare in på det abstrakta området så saknar jag ett större förråd av tålamod. Alltför ofta tar frustrationen överhand, något som nog varken jag eller de omkring mig gillar. Och för att slutligen vara lite egoistisk så saknar jag den tid och de pengar jag behöver för att resa till de många olika platser jag vill besöka.

Dag 22: Min favoritplats

Det här är enkelt att besvara: Lökvik. Vårt underbara sommarställe på Kumlinge, Åland, där släkten aldrig är långt borta och barndomsminnena frodas på varje kvadratmeter. För mig finns det ingen bättre plats här på jorden. Jag kan referera till mitt inlägg jag skrev i juli förra året.

Picknick och tupare

Lördagen lovade att bli varm, och det höll den också. Vad bättre då än att spendera några timmar i solen på Sveaborg? Leo, Stella, Emzi och jag ordnade en minipicknick vid Sveaborgs murar där solen skönt gassade på och smälte chokladen på våra kex.

Det här är Emzis bild!

Leo, Stella och jag tog oss också en simtur från den lilla stranden, vilket var otroligt skönt och svalkande. Jag har simmat alltför lite i sommar!
Från Sveaborg åkte vi rakt mot Mejlans för att hälsa på Ninni på hennes tuparen (inflyttningsfest). Jag gillade hennes lägenhet väldigt mycket: den var fint inredd och verkade större än den var! Det blev några trevliga timmar på Mannerheimvägen innan jag åkte hem till Tatu.

Sista jobbdagen

Det var idag, det. Och jag måste säga att det känns väldigt skönt! Jobbet har emellanåt varit väldigt tråkigt, även om sällskapet på kontoret varit väldig trevligt, så det känns bra att ha en ledig vecka innan skolan kör igång. Nu har också fritidsintressena startat för hösten, så det kommer att vara en hel del tränande för min del under de kommande månaderna. Det kan ju knappast göra mig illa - så länge min fot läker i tid.

Dag 21: Mina rädslor

Vad jag djupast inne fruktar är ensamhet och smärta. Det är åtminstone vad jag tror. Jag är rädd för att något ska hända åt de personer jag bryr mig om, åt mitt hem och ibland åt mig själv.
Och spindlar. Jag hatar spindlar! Ormar okej, småkryp okej, men spindlar? AAAAAAAAAAAAH!!