Grått, grått, grått

Vad göra då inspirationen ligger på noll för så gott som allting för tillfället? Det finns mycket jag borde ta tag i, men inget jag har energi till just nu.

Kanske är det bättre imorgon. Och åtminstone fick jag ju se en snygg magnetresonansbild av mitt huvud idag. Ögonhålorna ser intressanta ut, kan jag berätta!

Bokbaksmälla och papegojmärke

Tisdag, en sådan tisdag. Minusgrader på morgonen (äntligen!) som övergick i regn inte mycket senare (buu!). Jag fick äntligen skickat några mail jag borde ha skrivit redan förra veckan, och efter att dessutom ha lyckats få kontakt till jobbets VPN belönade Henkka mig med ett papegojmärke. Man blir så glad av att umgås i dessa kretsar!

I bakgrunden syns fanfictionen jag slukade igår. Jag har fortfarande en ganska förfärlig bokbaksmälla efter Grisha-trilogin och försökte bota den med att läsa en AU-fic (alternativt universum). Tyvärr (?) visade sig ficen vara såpass bra att jag sträckläste alla 25 kapitel, och tyvärr är den inte färdigskriven ännu. Naturligtvis. Så på ett sätt är min bokbaksmälla bara värre nu, en ficen var såpass välskriven att jag inte för ett ögonblick kan ångra att jag läste den. AU:s som ändrar på just precis tillräckligt mycket kan vara ytterst tillfredsställande läsning!

Lördag, festdag!

Dagen som så många väntat på är här! Nej, jag talar inte om Galan, som tycks vara allt flera andra bloggar kan skriva om, utan en för mig mycket mer efterlängtad fest: Dekadens! TF:s styrelser de senaste tio åren samlas till sitz på Urdsgjallar, och det kommer nog att bli en (o)förglömlig kväll! Ett gäng varierande teknologer som alla delat på samma bördor genom åren kan inte annat än ha helt otroligt roligt tillsammans. TFS13 kommer att sakna sina medlemmar som är på utbyte, men vi ska minnas er och vårt oförglömliga år tillsammans ikväll!

Bara håret torkat ska jag sätta igång och locka det. Tills dess ska jag fortsätta lindra mitt brustna hjärta som uppstod efter att jag läste ut den sista boken i Grisha-trilogin (läs mer om mina åsikter om den här, och mitt boktips om serien hittas här). Jag upphör nog aldrig att förvånas över hur starkt berättelser kan påverka mig och många andra!

Ruin and Rising by Leigh Bardugo
My rating: 4 of 5 stars

View all my reviews

Disney book tag!

Den här kommer egentligen från Youtube, men eftersom jag inte gör videon där väljer jag att genomföra taggen i bloggform i stället. Reglerna är enkla: för varje påstående, välj en bok som motsvarar det. Mycket nöje!

The Little Mermaid: A character who is out of their element
Den Lilla Sjöjungfrun: En karaktär som inte är i sitt rätta element

Cath, från Fangirl av Rainbow Rowell. Hon är introvert och har alltid stått nära sin tvillingsyster Wren, men då de börjar i college vill Wren leva sitt eget liv och Cath måste konfronteras med collegelivet och en okänd rumskamrat på egen hand. Hon är definitivt långt från sin bekvämlighetszon, men jobbar sig igenom svårigheterna under bokens lopp.

Cinderella: A character who goes through a major transformation
Askungen: En karaktär som genomgår en stor förändring

Will Laurence från Hans Majestäts Drake av Naomi Novik. Då vi först möter Laurence är han kapten i den Engelska flottan och har, precis som så gott som resten av landet, fördomar gentemot drakar och de personer som ingår i landets flygkår. Då Laurence plötsligt finner sig utvald av en nykläckt drakunge måste han konfrontera sina fördomar och glömma sitt gamla liv för att tillsammans med sin drake tränas upp till kapten i flygkåren. Han och Temeraire växer tillsammans, och det visar sig att Laurences erfarenheter från flottan kan komma till större nytta än någon i flygkåren trott.

Snow White: A book with an eclectic cast of characters

Snövit: En bok med mångskiftande karaktärer

Harry Potter av J.K. Rowling. Spelar ingen roll vilken av böckerna, de bjuder alla på ett stort antal varierande karaktärer, de flesta med en fullt utvecklad bakgrundshistoria och unika karaktärsdrag.

Sleeping Beauty: A book that put you to sleep

Törnrosa: En bok som fick dig att somna

Nu har jag faktiskt aldrig somnat medan jag läst, men om jag i stället väljer en tråkig bok blir det Crossed av Ally Condie. Boken lider av ett sällan skådat andra-boken-i-trilogin-symptom, och efter att ha läst den kunde jag inte med gott samvete säga att något väldigt viktigt skulle ha hänt i den. Det väsentliga hade kunnat skötas på 100 sidor, men i stället blir läsaren serverad stora mängder utfyllning.

The Lion King: A character who had something traumatic happen to them in childhood

Lejonkungen: En karaktär som upplever något traumatiskt i sin barndom

Lyra från Guldkompassen av Philip Pullman. Det här händer henne i den boken, så spoilervarning: det görs ett försök att skilja henne från hennes daimon. En daimon är så att säga en fysisk manifestation av din själ, och i Lyras universum har alla en egen daimon. Medan man är barn har daimonen förmågan att byta skepnad, men då man går in i puberteten väljer daimonen en slutgiltig form. Vad för form den slutligen tar berättar något om hurudan person du är. Att skiljas från sin daimon är som att bokstavligen förlora en bit av sig själv, och de flesta personer som utsattes för det dog av chocken. Lyra är bara elva då hon utsätts för ett sådant försök, och det präglar henne genom resten av trilogin.

Beauty and the Beast: A beast of a book (a big book) that you were intimidated by, but found the story to be beautiful

Skönheten och Odjuret: Ett odjur till bok (en stor bok) som skrämde dig, men vars berättelse du sedan tyckte mycket om

Jag minns inte att en boks tjocklek någonsin skulle ha avskräckt mig. Då jag var typ 10 såg jag Borta med Vinden av Margaret Mitchell i min kusins bokhylla och fascinerades av att hon kunde läsa en så tjock bok på engelska. Jag beslöt mig för att själv också läsa den i något skede, och uppfyllde det löftet för ett par år sedan.

Aladdin: A character who gets their wish granted, for better or worse

Aladdin: En karaktär som får sin önskan uppfylld, på gott och ont

Anna, från Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins. På Point Zero i Paris önskar hon sig "that which is best for me," och jag vågar påstå att hon får det.

Nu har jag lust att läsa om boken fast jag gjorde det för bara några månader sedan. Tusan. Den är så mysig!

Alla tre böcker är underbara och rekommenderas varmt.

Mulan: A character who pretends to be someone or something they are not

Mulan: En karaktär som låtsas vara något hen inte är

Celaena Sardothien från Throne of Glass av Sarah J. Maas. Att säga något mer skulle vara att förstöra flera överraskningar, men låt mig bara säga att vår kära lönnmördare bär på mer än ögat ser!

Toy Story: A book with characters you wish would come to life

Toy Story: En bok med karaktärer du önskar att skulle bli levande

Harry Potter. Helt klart. Kan någon snälla fixa det här åt mig? Helst för 15 år sedan så att jag kan gå på Hogwarts...

Disney Descendants: Your favorite villain or morally ambiguous character

Disney Descendants: Din favoritskurk eller moraliskt tvetydiga karaktär

The Darkling, The DARKLING, THE DARKLING! 

Hrm. The Darkling från Grisha-trilogin (Shadow and Bone, Siege and Storm, Ruin and Rising) av Leigh Bardugo. Min utläggning i inlägget där jag tipsade om Grisha-trilogin säger det mesta, och hittills har inte min fascination gentemot honom lagt sig. Har han några goda känslor inom sig? Gör han allt för egen vinning? Utnyttjade han bara Alina? Talade Baghra sanning då hon berättade om hans historia? Så många frågor, så få svar!

Efterdyningar

Som många andra har jag känt mig manad att skriva mer om veckoslutets händelser och varför jag valt att inte ändra min profilbild till den franska flaggan. Rofa hann dock före, och satte så bra mina tankar i ord att det känns överflödigt att upprepa allt. Läs i stället hans tankar om solidaritet här!

Maktlösheten

Jag hade planerat att skriva ett helt annat inlägg. Om den trevliga dagen och kvällen jag hade, lite om keikkan vi hade idag och som jag inte ens märkte att drog ut till långt över midnatt. Och egentligen skulle jag skriva först imorgon.

Nu sitter jag och följer med liveuppdateringar från Paris. Illamåendet stiger i vågor och kroppen skakar. Av rädsla, av ilska, av frustration, av maktlösheten jag upplever inför denna ondska. Hur jag än försöker kan jag inte förstå vad det är som fått dessa personer att anfalla och döda oskyldiga civila. Jag kan inte föreställa mig den sortens hat. Jag kan inte föreställa mig den oändliga sorg som nu drabbar offrens anhöriga. Jag vill inte tänka på vad det här för med sig för alla de som inte anses passa in i "den europeiska normen".

Polisen har utfört sin räd mot Bataclan och hårresande rapporter börjar strömma ut därifrån. Samtidigt rapporterar en civil fransk om hur ett eldhav drar igenom flyktinglägret i Calais. En amerikansk politiker tar tillfället i akt att propagera för friare vapenlagar och frågar sig hur det sett ut om ett antal av de civila i teatern fått ha med sig dolda handeldvapen.

Mitt hjärta orkar inte mer, samtidigt som jag känner ängslan över att inte veta.

Gode Gud, hjälp de som behöver det.

Ett trevligt tack

Ja, vad ska man säga när en kaffekedja kommenterar så här på ens instagrambild? Jag valde att göra ett lite ironiskt ställningstagande gentemot debatten som rasat kring Starbucks nya julmuggar då jag testade Starbucks nya filial i Kampen, och fick ett oväntat svar av Robert's Coffee. Jag visste inte att de var aktiva på instagram, men där ser man. Det piggade upp min eftermiddag!

Mitt uttalande står jag fast vid: Robert's Coffees pepparkakslatte är godare än Starbucks, så satsa era slantar på det inhemska företaget!