Ett veckoslut eller en lång dag?

Haren här låg på vår bakgård och såg ut som om den sov med öppna ögon. Jag sympatiserade väldigt med den och funderade på att göra likadant. Det här veckoslutet har nämligen sugit ut all min energi. Det känns nästan som en enda lång dag i stället för två.
Båda dagarna har tagits upp av intensivövningar av Trotsallts pjäs Dinner with Audrey, och bara det att befinna sig i min karaktär Tonis huvud två hela dagar är ganska tungt. Lägg sedan till att stå i klackskor nästan hela tiden, ta om vissa scener femtielva gånger och spela överdrivet hyperglad i flera scener. Inte för att jag egentligen klagar: hela veckoslutet var väldigt givande och gav oss en jättebra känsla inför premiären nästa torsdag. Att natten mellan lördag och söndag till klockan tre på natten titta på LotR extended edition med Tatu var kanske inte alltför smart, med tanke på att jag annars också lider av sömnbrist just nu, men som alltid uppväger ändå tiden med honom det eventuella tillägget till min sömbrist.
Imorgon börjar skolorna här i landet igen sin undervisning. Jag är så glad att det inte gäller mig.