Min efterlängtade Assassin's Creed-huppare dök äntligen upp idag! Figursydd kan man ju inte kalla den, men med tanke på att den kom ända från Kina kunde det ha varit mycket värre.
Monday, September 29, 2014
Thursday, September 25, 2014
Aaltokymppi
De som följt med min blogg en längre tid och har gott minne kanske kommer ihåg att jag förra hösten anmälde mig till Aaltokymppi, ett tiokilometerslopp med start och slut i Otnäs, men blev sjuk innan loppet och kunde inte delta. I år ville jag därför göra ett nytt försök och anmälde mig i god tid till loppet. Det goda med Aaltokymppi är att Aalto-universitetet betalar anmälningsavgiften för alla dess studerande och anställda, så jag fick en deltagarplats till ett officiellt tiokilometerslopp utan att betala en cent. Inte helt fel!
Flera av mina studiekompisar deltog också i loppet, men då ingen verkade sikta på ungefär samma tidsintervall som jag valde jag att springa ensam. Med en Zombies, run!-mission i öronen och underbart springväder lyckades jag hålla rätt så bra hastighet (för min nivå!) och kom i mål på 1:21:50, vilket är cirka sex minuter snabbare än min senaste tid på 10km. Ett sådant resultat måste jag ju vara nöjd med!
En sådan här lapp fanns inne vid prylförvaringen och piggade upp mig ganska mycket.
Glada både före och efter loppet!
Tags:
träning
Tuesday, September 23, 2014
Monday, September 22, 2014
Stephanie Perkins and the
Jag erkänner mig skyldig. Jag föll åter för frestelsen att köpa lite nya böcker, och lustigt nog är det åter delarna två och tre i en trilogi jag beställde.
Här ser ni alla tre tillsammans. Jag tycks vara inne i en fas just nu, för precis som de senaste böckerna jag köpte faller dessa under kategorin Inte Egentligen Så Bra Men Väldigt Underhållande. Huvudpersonen i den första boken (Anna) framställdes som precis så dum resten av världen ofta föreställer sig att amerikaner är. Hon ska börja på en internatskola i Paris, och då hon undrar vad folk riktigt gör där på sin fritid är det enda hon kommer på att äta baguette och se på mimare. You what mate.
Anna växer visserligen under bokens lopp, men jag fick ändå lust att facepalma flera gånger medan jag läste boken. Sidokaraktärerna är inte heller särskilt välutvecklade, men ändå lyckas Stephanie Perkins få ihop en rätt så underhållande bok. För om jag får lust att beställa de följande delarna efter att bara ha läst den första måste hon ju göra något rätt!
Här ser ni alla tre tillsammans. Jag tycks vara inne i en fas just nu, för precis som de senaste böckerna jag köpte faller dessa under kategorin Inte Egentligen Så Bra Men Väldigt Underhållande. Huvudpersonen i den första boken (Anna) framställdes som precis så dum resten av världen ofta föreställer sig att amerikaner är. Hon ska börja på en internatskola i Paris, och då hon undrar vad folk riktigt gör där på sin fritid är det enda hon kommer på att äta baguette och se på mimare. You what mate.
Anna växer visserligen under bokens lopp, men jag fick ändå lust att facepalma flera gånger medan jag läste boken. Sidokaraktärerna är inte heller särskilt välutvecklade, men ändå lyckas Stephanie Perkins få ihop en rätt så underhållande bok. För om jag får lust att beställa de följande delarna efter att bara ha läst den första måste hon ju göra något rätt!
Jag älskar förresten färgnyanserna som använts på omslagen!
Tags:
böcker
Saturday, September 20, 2014
Friday, September 19, 2014
Fina #toivoset2014
Igår damp ett fint tackkort ner i vår brevlåda.
Ser de inte härligt söta och lyckliga ut? :) Kortet hänger nu på vårt kylskåp. Det påminde mig också om att jag aldrig skrev något inlägg om bröllopsfesten, så en bildkavalkad från den lördagen i augusti kommer här i samma veva!
Jag och Tatu på väg till festen.
Otroligt fin bröllopstårta!
Inbjudningskortet som referens. Brudparets katter fungerade som modeller.
Gissa vem som fångade brudbuketten?
Detta lite senare på kvällen. Finns det bastu, så finns det.
Monday, September 15, 2014
Avocado-chokladkaka
Sedan jag gick med i gruppen Finlandssvenska bloggare på Facebook har jag hittat en hel del nytt att läsa. Ett av inläggen jag snubblat över där innehöll ett recept på avocado-chokladkaka som jag genst kände att jag måste testa.
Resultatet? Inte alls illa! Den ser väldigt söt ut men smakar faktiskt ganska lite av choklad. Den mest dominerande smaken är intressant nog lime, vilket gör hela kakan till en ganska fräsch smakupplevelse.
Den bakades i fredags och stod i kylskåpet över natten för att stelna. I kväll åts den sista biten upp, så jag får väl anse bakexperimentet som lyckat!
Mugg for scale
Resultatet? Inte alls illa! Den ser väldigt söt ut men smakar faktiskt ganska lite av choklad. Den mest dominerande smaken är intressant nog lime, vilket gör hela kakan till en ganska fräsch smakupplevelse.
Den bakades i fredags och stod i kylskåpet över natten för att stelna. I kväll åts den sista biten upp, så jag får väl anse bakexperimentet som lyckat!
Tags:
noms
Wednesday, September 10, 2014
Livbox september
Månadens Livbox anlände igår och gjorde mig extra glad över min lediga förmiddag idag, som nu ägnades åt att öppna paketet och beundra produkterna. Förutom de vanliga produkterna hade de dessutom lagt med en rabattkupong till L'Occitane som jag ska försöka komma ihåg att använda. Jag är väldigt dålig med rabattkuponger.
Katy Perrys Royal Revolution lanserades riktigt nyligen och har en alldeles underbar, mjuk doft. Främst känner jag av vanilj och jasmin, även om den påstår sig ska ha sju ytterligare dofter. Fast jag brukar nu aldrig vara bra på att urskilja enstaka dofter i en blandning. Kändisparfymer brukar inte gå hem hos mig, men den här kan jag absolut tänka mig köpa!
L'Oréal Paris Skin Perfection day moisturiser är enligt förpackningen tänkt för 20-30-åringar, så åtminstone passar jag målgruppen. Jag testade den faktiskt i morse men tycker inte den kändes något annorlunda än vilken som helst annan ansiktskräm. Få se hur det känns efter en lite längre användningsperiod.
Lumene Clear it up! ansiktsgel ska vara djuprengörande och kunna användas som sminkborttagninsmedel. Den ska också ta bort extra oljighet och orenligheter utan att torka ut huden. Hittills har ingen produkt som hävdar att den inte torkar ut huden inte fungerat för mig, men vem vet om det här är undantaget som bekräftar regeln.
Nivea Lip Butter Blueberry Blush har visserligen en söt förpackning, men jag har redan fler läppomador än jag behöver. Den doftar också lite för starkt av blåbär för min smak, och så måste man ju kladda ner fingret varje gång man vill använda den. Ingen favorit.
L'Occitane Shea Butter Hand Creme har jag använt tidigare och kan vittna om att fungerar! Jag hade en exakt likadan tub, och kan berätta att den var en välsignelse att ha med i skolväskan under vintern då händerna så lätt torkar ut. Rekommenderas!
L'Oréal Paris Elnett Satin hårspray vet jag att åtminstone min kämppis använt mycket, så den kan ju inte vara helt dålig. Fast med mitt glatta hår är det alltid ett underverk då en frisyr hålls på plats längre än ett par timmar...
Inte en helt dålig box denna månad, även om de verkligen kunde sluta skicka mig läppomador för några månader framöver ( hej #firstworldproblems?). Jag ska prova Lumenes gel ikväll och kanske orka fixa mitt hår lite grann imorgon för att testa hårsprayen.
L'Oréal Paris Skin Perfection day moisturiser är enligt förpackningen tänkt för 20-30-åringar, så åtminstone passar jag målgruppen. Jag testade den faktiskt i morse men tycker inte den kändes något annorlunda än vilken som helst annan ansiktskräm. Få se hur det känns efter en lite längre användningsperiod.
Lumene Clear it up! ansiktsgel ska vara djuprengörande och kunna användas som sminkborttagninsmedel. Den ska också ta bort extra oljighet och orenligheter utan att torka ut huden. Hittills har ingen produkt som hävdar att den inte torkar ut huden inte fungerat för mig, men vem vet om det här är undantaget som bekräftar regeln.
Nivea Lip Butter Blueberry Blush har visserligen en söt förpackning, men jag har redan fler läppomador än jag behöver. Den doftar också lite för starkt av blåbär för min smak, och så måste man ju kladda ner fingret varje gång man vill använda den. Ingen favorit.
L'Occitane Shea Butter Hand Creme har jag använt tidigare och kan vittna om att fungerar! Jag hade en exakt likadan tub, och kan berätta att den var en välsignelse att ha med i skolväskan under vintern då händerna så lätt torkar ut. Rekommenderas!
L'Oréal Paris Elnett Satin hårspray vet jag att åtminstone min kämppis använt mycket, så den kan ju inte vara helt dålig. Fast med mitt glatta hår är det alltid ett underverk då en frisyr hålls på plats längre än ett par timmar...
Inte en helt dålig box denna månad, även om de verkligen kunde sluta skicka mig läppomador för några månader framöver ( hej #firstworldproblems?). Jag ska prova Lumenes gel ikväll och kanske orka fixa mitt hår lite grann imorgon för att testa hårsprayen.
Tuesday, September 9, 2014
Längtar hem
Tatu skickade precis en bild som visar vad som väntar på mig där hemma. Varför ska idag vara en av de dagar jag kommer sent hem?
Fast jag är nog mer intresserad av Livboxen än av skolboken...
Fast jag är nog mer intresserad av Livboxen än av skolboken...
Tags:
random
Monday, September 8, 2014
Ett festligt veckoslut
Septembers första veckoslut bjöd på program varenda dag så att jag knappt han hämta andan emellan. Tyvärr har jag inga bilder att visa eftersom jag totalt glömde bort att fota. Jag tar det som ett tecken på att jag hade extra roligt!
På fredagen ordnade min kämppis Stella en kräftskiva hemma hos oss. I hennes låg- och högstadiekompisgäng är det någon form av tradition att ordna en varje år, och nu utsträcktes inbjudan till alla i vår lägenhet också. Det blev en verkligt trevlig kväll, även om jag fortfarande tycker att kräftor är ytterst överskattade. Kräftskiva som koncept är dock väldigt roligt! Efter att alla gäster gått hem satt ännu vårt hushåll och pratade långt in på morgonnatten.
På lördagen var det dags för TF:s inledande sitz, under vilken Humpsvakar och Rumpskakar också bjöd på en hejdundrande show. Kati var med på festen även detta år, och trots att vi av någon konstig anledning placerats vid olika bord, trots önskemål om att få sitta nära varandra, tror jag att vi båda hade roligt på var sitt håll också. Som alltid var det också otroligt roligt att träffa studiekompisarna efter sommaren!
Efter att ha varit uppe sent två nätter i rad var det skönt att få sova ut på söndagen. Eftermiddagen tillbringade jag läsande på soffan (jag har nu läst ut både The Elite och The One), men på kvällen åkte jag och Tatu för att hälsa på Tova och Anton i deras nya lägenhet. Vi tittade på det nyaste avsnittet av Doctor Who tillsammans och spelade en omgång Dixit innan det blev dags att åka hem. En rolig grej som hände under Dixitspelandet var att jag gav ledtråden Forest of the Dead, vilket råkar vara titeln på det avsnitt av Doctor Who där man möter River Song för första gången. Vad jag inte förväntade mig var att de andra råkade ha så passande kort på hand att de faktiskt fick svårt att gissa vilket kort som var mitt. De som sett avsnittet torde förstå; ni kan se korten nedan.
På fredagen ordnade min kämppis Stella en kräftskiva hemma hos oss. I hennes låg- och högstadiekompisgäng är det någon form av tradition att ordna en varje år, och nu utsträcktes inbjudan till alla i vår lägenhet också. Det blev en verkligt trevlig kväll, även om jag fortfarande tycker att kräftor är ytterst överskattade. Kräftskiva som koncept är dock väldigt roligt! Efter att alla gäster gått hem satt ännu vårt hushåll och pratade långt in på morgonnatten.
På lördagen var det dags för TF:s inledande sitz, under vilken Humpsvakar och Rumpskakar också bjöd på en hejdundrande show. Kati var med på festen även detta år, och trots att vi av någon konstig anledning placerats vid olika bord, trots önskemål om att få sitta nära varandra, tror jag att vi båda hade roligt på var sitt håll också. Som alltid var det också otroligt roligt att träffa studiekompisarna efter sommaren!
Efter att ha varit uppe sent två nätter i rad var det skönt att få sova ut på söndagen. Eftermiddagen tillbringade jag läsande på soffan (jag har nu läst ut både The Elite och The One), men på kvällen åkte jag och Tatu för att hälsa på Tova och Anton i deras nya lägenhet. Vi tittade på det nyaste avsnittet av Doctor Who tillsammans och spelade en omgång Dixit innan det blev dags att åka hem. En rolig grej som hände under Dixitspelandet var att jag gav ledtråden Forest of the Dead, vilket råkar vara titeln på det avsnitt av Doctor Who där man möter River Song för första gången. Vad jag inte förväntade mig var att de andra råkade ha så passande kort på hand att de faktiskt fick svårt att gissa vilket kort som var mitt. De som sett avsnittet torde förstå; ni kan se korten nedan.
Thursday, September 4, 2014
Det är så lätt att falla för böcker
Missförstå mig rätt nu då jag säger att det inte är en särskilt bra bok. Sedan The Hunger Games slog igenom har dystopigenren blivit väldigt populär igen, och flera andra författare har också försökt sig på att blanda in någon slags Big Brother/realityshow i sin berättelse. För den här bokseriens del handlar det om The Bachelor. I landet Illéa, som reste sig ur USA:s ruiner, ska prinsen giftas bort med stil: 35 unga flickor/kvinnor, en från varje distrikt i landet, väljs ut och får tävla mot varandra om prinsens gunst.
Beroende på er inställning till reality-TV kan det här konceptet låta antingen lovande eller som totalt skräp. Jag är minst av allt ett fan av reality-TV, men ville ändå se vad den här boken hade att erbjuda. Den lyckades ganska bra med att möta mina låga förväntningar. Språket var medelmåttigt, handlingen fylld av klichéer och karaktärerna otroligt platta, men ändå lyckades boken hålla mig som klistrad vid sina sidor. Det var inte en bra bok, men den var ta mig tusan underhållande!
Vilket för mig till dagens inlägg. Jag kollade upp flera lokala bokhandlar för att se om de skulle råka ha del två och tre i serien till salu, vilket ingen hade. Man kunde visserligen beställa dem från Akademen, men då tyckte jag att jag lika gärna kunde beställa hem dem via Book depository som erbjuder gratis frakt (det är en underbar sida, håll er borta från den om ni inte vill råka klicka hem en hel hög med böcker). Idag anlände de äntligen, och jag ser fram emot att åter få kasta mig ner i den klichéfyllda värld som Kiera Cass böcker erbjuder. Min inre fjortonåring kan knappt vänta.
Book depository skickade med ett par bokmärken också.
Se så fina de ser ut tillsammans!
Wednesday, September 3, 2014
Monday, September 1, 2014
Högtidligt välkomnande
Idag inledde många hundra blivande teknologer sina studier då Aalto-universitetets tekniska studerandes introduktionsvecka körde igång. En av de många tillställningarna idag var det mer eller mindre högtidliga Teekkarielämää där de nya phuxarna bl.a. fick lyssna på Phuxmajoren, TF:s Phuxivator och två teknologorkestrar, Humpsvakar och Retuperän WBK.
Jag var där i egenskap av Fanvakt: varenda särställd förening under AUS (till vilka också TF räknas, även om vi inte är underställda studentkåren) hade nämligen representanter på plats med sin förenings fana. Alla nya phuxar fick marschera mellan oss på väg in till festsalen, uppklädda som vi var i högtidsdräkt med teknologmössan på huvudet. Hoppas vi inte såg alltför avskräckande ut!
Jag var där i egenskap av Fanvakt: varenda särställd förening under AUS (till vilka också TF räknas, även om vi inte är underställda studentkåren) hade nämligen representanter på plats med sin förenings fana. Alla nya phuxar fick marschera mellan oss på väg in till festsalen, uppklädda som vi var i högtidsdräkt med teknologmössan på huvudet. Hoppas vi inte såg alltför avskräckande ut!
Så här glada var Fanbäraren och andra halvan av Fanvakten innan evenemanget började!
Tags:
TF
Subscribe to:
Posts (Atom)