Pages

Saturday, August 12, 2017

Pokémon Go:s sociala aspekt

Folk må tycka vad de vill om Pokémon Go, men faktum är att jag aldrig upplevt något som fått mig att tala och dela upplevelser med främlingar på samma sätt som det spelet. Jag har småpratat med obekanta personer medan vi väntat på att fler personer skulle dyka upp, ett flickgäng i min ålder har frågat om jag ville följa med dem till en raid en bit bort, och en medelålders man tipsade mig om ett par telegramkanaler där folk berättar om de råkat hitta en sällsynt pokémon så att fler personer ska få chansen att hitta den. De enda närmaste liknande upplevelserna av sammanhållning mellan helt okända personer har jag fått på metalkonserter och konvent.

Och det påstås att våra smarttelefoner gör att vi blir mer instängda och inte längre talar med våra medmänniskor.

Thursday, July 20, 2017

Sluta sprida hype då den inte finns

Igår spreds nyheterna om att två nya Potterböcker är på väg ut på marknaden i höst. "Harry Potter får två uppföljare!" skrek Expressen och "Two new Harry Potter books set to arrive!" gottade The Nerdist sig. Problemet är ju bara att böckerna är allt annat än "nya HP böcker" hur än man vrider och vänder på saken.

Vad det handlar om är att British Library, i samband med en HP-utställning de gör, ger ut två böcker som handlar om böckernas historia. Inte själva berättelsen, utan de fysiska böckerna. De kommer t.ex. att behandla bakgrunden till de olika ämnena man kan läsa på Hogwarts, berätta om de redan existerande personerna och karaktärerna som Rowling bakat in i sin berättelse (Nicolas Flamel, Merlin m.fl.) och innehålla essäer om olika HP-relaterade ämnen. Allt det här tycker åtminstone jag att låter intressant, men det gör dem inte till nya HP-böcker. Rowling har inte skrivit en ny berättelse. Hon har inte skrivit de här böckerna. Och det har funnits motsvarande böcker redan i åtminstone femton år.

Sådan här medvetet snedvriden framställning av information för att generera falsk hype gör mig så trött. Som moderator i en HP-grupp tvingades jag flera gånger rätta till falsk information  igår, bara för att varken mediehus eller privatpersoner tycks bry sig om källkritik nuförtiden (eller än värre, medvetet framställer den i fel dager). Snälla, sluta.

Sunday, June 25, 2017

Buzzador: Storytel

En av de många sakerna jag uppskattar med sommaren är att jag under sommarmånaderna ofta brukar ha mer tid för att läsa. De senaste somrarna har det inte nödvändigtvis varit så, med sommarjobb och liknande som tagit upp mycket av min tid, men jag känner ändå fortfarande att sommaren är en tid för läsning. Därför var jag extra glad åt att via Buzzador få möjligheten att testa Storytel!

Storytel är i princip ett nordiskt alternativ till Audible (Amazons bolag), och de har ett stort urval ljudböcker på både finska och svenska. Flera av mina vänner i USA lyssnar regelbundet på ljudböcker och har gett mig flera rekommendationer, och då jag nu sitter väldigt mycket i buss och tåg har det varit trevligt att ha något att lyssna på efter att ha lyssnat på alla veckans podcasts. Gränssnittet i appen upplevde jag dock som sämre än Audibles. Man kan t.ex. inte se hur många kapitel en bok har eller hur lång man procentuellt kommit i boken, vilka båda är funktioner jag uppskattade i Audibles app. Storytels stora fördel gentemot Audible är dock att man för månadssumman får ladda ner och lyssna på hur många böcker som helst, medan Audible endast ger en en kredit i månaden (för normalpriset, man kan köpa fler) vilken man kan byta mot en bok. Audibles fördel är att boken, då du köpt den, är din för evigt, även om du slutar prenumerera på tjänsten.

Jag tillbringade några trevliga dagar med att lyssna på Margaret Atwoods The Handmaid's Tale, en alldeles fantastisk dystopi som tyvärr känns lite för nära verkligheten i dagens läge. Boken fungerade alldeles utmärkt som ljudbok och hade en väldigt bra uppläsare (något som kan stjälpa en i övrigt bra bok), och jag kunde till min lättnad följa med berättelsen väldigt bra även bara genom att lyssna till den, även om jag saknade möjligheten att kunna bläddra tillbaka för att kolla upp något som hänt tidigare. En annan av mina rädslor var att jag skulle "zone out" medan jag lyssnade, men den rädslan visade sig vara obefogad så länge jag inte började göra något som krävde mycket hjärnkapacitet. Matlagning fungerade till exempel som en väldigt bra aktivitet samtidigt som jag lyssnade!


Thursday, April 13, 2017

Skärtorsdag

Vet ni, jag lyckas lite för ofta glömma hur skönt det kan vara att gå till kyrkan. Att sitta i kyrkbänken är något så kravlöst, och en fantastisk övning i att inte göra någonting (vilket blir allt svårare i dagens samhälle, tycker åtminstone jag). Dagens skärtorsdagsmässa var en lite extra trevlig andningspaus innan påskhelgen tar vid, med halvbekanta psalmer och en stämningsfull, meditativ övergång till långfredagens väldigt avskalade dekorationer, med ett enda ljus brinnande på altaret.

Hopplösheten i Psaltaren 22:s ord kunde också kännas: min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Då är det skönt att veta att den psalmen slutar i lovsång, en påminnelse om att hoppet kan vinna över hopplösheten. Bättre kunde man väl inte inleda påsken!

Tuesday, March 14, 2017

Lipton organic tea

Buzzador slog till igen och lät mig vara med i en kampanj för att testa ett par av Liptons nya tesmaker. I nio av tio fall väljer jag kaffe framom te, men det finns vissa tillfällen då jag bara behöver en lugnande kopp te.


För det första, har ni sett så fina askar?! Starka färger med tilltalande mönster och enkla att öppna och sluta. Bara en sådan liten sak gör det så mycket trevligare att ha teaskarna mer synliga, och därmed oftare bli påmind om att man faktiskt kunde ta sig en kopp te.


De två olika smakerna jag fick hemskickade heter Surprising Russian Grey och Inspiring Ceylon, vilka ska ha "empowering taste" respektive "invigorating taste." Russian earl grey har en starkare smak än det vanliga earl grey teet och smakar lite mer av citron. Inte någon personlig favorit, men helt okej. Inspiring ceylon är mer i min smak, inte lika bitande men ändå aromatiskt. Kan rekommendera båda, men satsa på ceylon om du bara vill ha en ny smak!

Sunday, February 26, 2017

Om att våga tala

Jag har under de senaste veckorna hört (och sett) flera personer säga att de är trötta på alla negativa nyheter som dyker upp, till synes utan slut. Att man inte orkar vara så uppgiven hela tiden. Och till viss del förstår jag ju det. Att läsa om hur vår regering skickar tillbaka människor till krigsdrabbade områden, hur Trumps administration river upp beslut som gett transkönade studerande rätt att använda den toalett som passar dem bäst, hur svälten råder i Sydsudan, och hur en del av våra riksdagsmän försökte tvinga igenom ett beslut som skulle riva upp lagen om samkönade äktenskap mindre än två veckor innan den skulle träda i kraft kan vara utmattande och nedslående. Jag förstår önskan om att skydda sig från negativa känslor.

Det är dock just i sådana här tider som det är viktigare än någonsin att vi inte faller för trycket och blir passiva. Just nu är det extremt viktigt att vi gör våra röster hörda, att vi visar att vi inte tänker stå för allt skit som pågår i denna värld. Vi måste våga tala ut och fästa uppmärksamheten vid sådant vi tycker är fel, och förstås gärna göra något konkret också. Det här är något jag vet att jag själv är väldigt dålig på, men också något jag gör en medveten ansträngning att bli bättre på.

Och allt här i världen är inte dåligt. Människor har engagerat sig i flyktingarnas sak och utmanar våra politiker med obekväma frågor, Trumps diverse beslut har fått en sällan tidigare skådad mängd personer att aktivt ta ställning mot dem och engagera sig i politiken, färre personer än någonsin lever i extrem fattigdom i världen, och om bara några dagar kan de första samkönade paren äntligen vigas (HBL hade idag en väldigt fin artikel om ett par män som väntat i över 20 år på att kunna gifta sig).

Det är naturligtvis viktigt att lyssna på och försöka ha förståelse för åsikter som avviker från ens egna. Men det är ännu viktigare att kunna säga emot då någons rättigheter kränks.

Saturday, January 28, 2017

Mina favoritböcker år 2016

Då årets första månad lider mot sitt slut passar det ju bra (*host*) att blicka tillbaka på föregående år och fundera över vad man egentligen hade för sig. Eller, i det här fallet, minnas vilka böcker man läste och älskade, och varför. Här kommer därför en lista över mina favoritböcker år 2016! Kravet för att en bok ska få komma med på listan är endast att jag läste boken under 2016, den kan ha publicerats redan långt tidigare.

Förra årets bästa böcker!

All the Bright Places av Jennifer Niven
5/5
Det här var den första boken jag läste förra året, och jag kunde knappast ha börjat starkare. Sällan har jag läst en så gripande bok! Jag storgrät över de sista kapitlen och kände mig sedan tvungen att skriva ett skilt inlägg om den, så mycket berörde berättelsen mig. I boken möter vi Theo och Violet som båda slåss med olika slags familjesvårigheter och psykiska problem, och berättelsen om hur de växer tillsammans och på sina egna sätt försöker locka varandra tillbaka till livet är både vacker och gripande. Jennifer Niven drar sig inte för att skriva om de mer råa sidorna av sorg och depression, vilket gör det till en tung berättelse att ta till sig, men som jag också skrev i mitt boktips tror jag att det är viktigt att lyfta upp de svåra känslorna och stigmatiserade ämnen. Förvänta dig bara inte ett klassiskt happily ever after då du läser den här boken.
"But I’m not a compilation of symptoms. Not a casualty of shitty parents and an even shittier chemical makeup. Not a problem. Not a diagnosis. Not an illness. Not something to be rescued. I’m a person.”
Recension på Goodreads


All the Light We Cannot See av Anthony Doerr
5/5
En Pulitzerprisvinnande bok, och av goda skäl. Vi följer två barn/ungdomar, en pojke i Hitlerjugend och en blind flicka i det ockuperade Frankrike, vad de gjorde innan kriget kom och var de var under kriget. Det här är inte heller en lätt bok att läsa, men den är tidstrogen och väldigt öppen med hur enkelt och hur svårt det kunde vara att leva under andra världskriget.
“But it is not bravery; I have no choice. I wake up and live my life. Don't you do the same?”
Recension på Goodreads


What if? Serious Scientific Answers to Absurd Hypothetical Questions av Randall Munroe
4/5
Har du någonsin undrat vad som skulle hända om det i Marianergraven fanns en portal som gjorde att allt vatten började rinna ut genom den och sippra ut på Mars? Eller om man faktiskt skulle kunna bo på en liten, kompakt asteroid som den Lilla Prinsen? Inte? Randall Munroe har ändå svarat på dessa och flera andra absurda frågor med väldigt välgenomtänkta svar baserade på vetenskapliga artiklar och teorier. Otroligt fascinerande och väldigt roligt!
“Remember: I am a cartoonist. If you follow my advice on safety around nuclear materials, you probably deserve whatever happens to you.” Recension på Goodreads


Days of Blood and Starlight av Laini Taylor
5/5
Första delen i serien, Daughter of Smoke and Bone, var en av mina favoriter 2014, och det känns fortfarande konstigt att jag väntade så länge med att fortsätta läsa serien. Jag tror det har att göra med att jag hade svårt att tro att det kunde bli bättre än bok ett. Jag hade fel. Bok två var SÅ bra, och jag förstår fortfarande inte hur Taylor lyckas skriva en så fascinerande berättelse.
“Your heart is not wrong. Your heart is your strength. You don't have to be ashamed.”Recension på Goodreads
Bok ett i serien, som jag vann i en giveaway

The Battle of the Labyrinth och The Last Olympian av Rick Riordan
5/5
Jag fuskar lite med att slå ihop två böcker, men då de är de två sista böckerna i serien Percy Jackson and the Olympians tycker jag det är befogat. Dessa två var de klart bästa i serien. Riordans skrivande har utvecklats, och hans förmåga att väva ihop en spännande historia visas här i sin bästa dager. Grekisk mytologi i en modern värld måste vara en av de bästa idéerna någonsin.
“You deal with mythological stuff for a few years, you learn that paradises are usually places where you get killed.”Recensioner på Goodreads: BotL, LO


Winter av Marissa Meyer
5/5
Den avslutande delen i Meyers quadrologi The Lunar Chronicles knyter ihop alla lösa ändor och ger läsarna så mycket fint att jag direkt ville läsa om hela serien igen. Vi möter äntligen Winter och hennes värld, och får lära oss så mycket mer om Luna och dess folk (som fortfarande får mig att tänka på Sailor Moon) att det inte är ett under att boken är så tjock. Men inte en enda gång blir det långtråkigt, tvärtom är det något slags hålligång så gott som hela tiden.
“She was prettier than a bouquet of roses and crazier than a headless chicken. Fitting in was not an option.”


The Final Empire av Brandon Sanderson
5/5
Första delen i Sandersons Mistborn-serie sög mig in i en fantastisk virvel av karaktärer, magi, mystiska planer och en ny värld. Efter att ha läst den här förstår jag varför Sanderson fick skriva klart Robert Jordans The Wheel of Time-serie: han har samma grepp om massivt världsbyggande och djupa motivationer och planer som man kan erfara i Jordans böcker. Och vem har inte frågat sig vad som hade hänt om hjälten inte vunnit, utan den onda motståndaren lyckats? Här får vi ett svar.
“The right belief is like a good cloak, I think. If it fits you well, it keeps you warm and safe. The wrong fit however, can suffocate.”


Ready Player One av Ernest Cline
5/5
Varför har du inte redan läst den här boken? Jag har inga ord för att beskriva hur bra den är. Varje gång jag tänker på boken vill jag läsa om den. Ja, den är så bra. Lite fler tankar lyckades jag forma då jag skrev om sommarens lästa böcker, men annars kan jag bara rekommendera den, om och om igen.
“I was watching a collection of vintage '80s cereal commercials when I paused to wonder why cereal manufacturers no longer included toy prizes inside every box. It was a tragedy, in my opinion. Another sign that civilization was going straight down the tubes.”

Between Shades of Gray av Ruta Sepetys
5/5
Hjärtskärande men ack så viktigt om en lettisk familj som under Stalins styre deporteras till Sibirien. Borde vara en obligatorisk bok att läsa under historietimmarna, enligt mig.
“Was it harder to die, or harder to be the one who survived? I was sixteen, an orphan in Siberia, but I knew. It was the one thing I never questioned. I wanted to live.”


Illuminae och Gemina av Amie Kaufman och Jay Kristoff
5/5
Åter två böcker från samma serie, denna gång bok ett och två, båda lika fantastiska. Scifiberättelsen förmedlas till oss via chattloggar, rapporter, dagboksinlägg och dylikt, och fast man kunde tro att berättelsen lätt skulle bli torr eller obergriplig av sådant var denna berättelse i stället en virvelvind av intryck som så smått fick mig att tappa andan. Jag är sällan ett fan av scifi, men dessa böcker får mig att vilja läsa mer i den genren.
“Part of being alive is having life change us. The people around us, the events we live through, all of them shape us. And that's what I think you're afraid of. Maybe not of dying. But of this you, the you you've become, ceasing to exist.”
Recensioner på Goodreads: Illuminae, Gemina


The Name of the Wind av Patrick Rothfuss
5/5
Det här var den bästa fantasyboken jag läst på år och dar. Ja, inräknat Sandersons The Final Empire. Varför har jag inte läst Rothfuss tidigare, var allt jag kunde fråga mig själv medan jag läste om Kvothes äventyr. Jag sträckläste boken på lite mindre än en dag då jag väl kom in i berättelsen (som all fantasy kräver boken en del upplägg innan själva berättelsen kan börja) och håller fast vid mitt påstående att Rothfuss själv tillhör Edema Ruh.
“I have stolen princesses back from sleeping barrow kings. I burned down the town of Trebon. I have spent the night with Felurian and left with both my sanity and my life. I was expelled from the University at a younger age than most people are allowed in. I tread paths by moonlight that others fear to speak of during day. I have talked to gods, loved women, and written songs that make the minstrels weep. You may have heard of me.”


I'll Give You the Sun av Jandy Nelson
5/5
I samma anda som Nivens All the Bright Places, men ändå inte alls om samma sak. Syskon i stället för ett par, men rädslan för att vara sig själv finns där, och sorgen svävar också nära. Ändå är IGYTS så hoppingivande och inbäddad i kärlek att man bara kan kalla den vacker, på alla sätt och vis.
“I didn’t know you could get buried in your own silence.”


Six of Crows och Crooked Kingdom av Leigh Bardugo
5/5 och 4/5
Bardugos duologi expanderar den värld hon skapade i sin Grisha-trilogi (som jag utnämnde till några av de bästa böckerna förra året) och låter oss möta ett gäng nya, levande karaktärer som hon kunde ha skrivit bok efter bok om, om jag varit den som får fatta beslut. Allt börjar med en kupp i bästa Ocean's Eleven-stil och blir bara bättre för varje sida.
“Kaz leaned back. "What's the easiest way to steal a man's wallet?"
"Knife to the throat?" asked Inej.
"Gun to the back?" said Jesper.
"Poison in his cup?" suggested Nina.
"You're all horrible," said Matthias.”
Recension på Goodreads: SoC, CK


The Wrath and the Dawn av Renee Ahdieh
5/5
Tusen och en natt i ny tappning, med ett underbart språk och magi jag måste få veta mer om. Beskrivningarna målar upp en värld som känns både självklar och främmande, och vår huvudkaraktär är stark och modig redan från början, vilket är uppfriskande.
“When I was a boy, my mother would tell me that one of the best things in life is the knowledge that our story isn't over yet. Our story may have come to a close, but your story is still yet to be told. Make it a story worthy of you”

Några böcker som nästan fick vara med på listan:
Naondel av Maria Turtschaninoff
To All the Boys I've Loved Before av Jenny Han
A Court of Mist and Fury av Sarah J. Maas
Truthwitch av Susan Dennard
Tänka, Snabbt och Långsamt av Daniel Kahneman
Good Omens: The Nice and Accurate Prophecies of Agnes Nutter, Witch av Terry Pratchett och Neil Gaiman
Poison Study av Maria V. Snyder