Thursday, September 29, 2011


Det är vad man får stå ut med då man på läkarorder håller träningspaus i två veckor, och sedan tre kvällar i rad går på sina dansträningar. Den första mer ansträngande än normalt då vi repeterade och finslipade en väldigt rolig men också ansträngande dans; den andra kanske inte så slutkörande men med stor press på musklerna via killertänjningar och hopp; den tredje lugnare, men då var det redan för sent. Träningsvärken hade hunnit ikapp mig.
Så idag har jag fått snubbla fram varje gång jag stigit upp efter att ha suttit ner en stund och känna smärta i musklerna varje gång jag rör mig. Sådant är det är skönt att få träna igen!

Day 7: Fave female character and why

Well, I've told you my thoughts about the characters earlier. Many of the females are very strong characters, but to pick a favourite...I'm gonna go with Minerva McGonagall. She is a fantastic witch, a fantastic character to have in the series. Throughout the books she is there to help in one way or another, and when she isn't it's just like Harry described: like the floor was crashing under his feet, because he had been counting on her being there. She is a stable character, but with a surprising depth.
Also, through Pottermore I've learned a lot more about professor McGonagall. The information revealed there was very, very interesting to read, and made her an even more fleshed-out character than she already was. So yes, Minverva McGonagall is my favourite.

Wednesday, September 28, 2011

Day 6: What house would you want to be in

Hufflepuff. There's really not much more to say about that. I've felt like a Hufflepuff since I was about 13 years old, and that's hard to change now. Yellow and black are the colors of my heart!
My second choice would be Ravenclaw, by the way.

Tuesday, September 27, 2011

Day 5: Fave male character and why.

Again, a hard question since the characters are so well-developed. There are so many male characters I like: Ron, Sirius, Remus, James, Dumbledore, Flitwick, Neville, Lee...but maybe I will go with a cliché and say Fred Weasley. Or George Weasley; they are kind of inseparable. The humor they provide through the books is priceless, and although they are strong side-characters they are very important to the story. The Marauder's map, Weasley's Wizard Wheezes, beaters on the Gryffindor team...they just speak for themselves. I love these guys!

Monday, September 26, 2011

Day 4: Least fave female character and why.

This is a very good question, and I found myself having a very hard time trying to answer it. All the females - hell, all the characters - are simply so well done that I can't fully dislike any of them, no matter how evil or twisted they are. But since I have to answer, I think I'll have to say Moaning Myrtle. She just annoys the hell out of me every time she appears, although JKR has made very good use of her through the books. But for some reason I can't stomach her that well. Maybe she just deserves the prefix "Moaning" that well.

Sunday, September 25, 2011


Hard work pays off heter det ju på engelska. Idag har jag lite fått känna på eftersmaken av ett hårt arbete. Eller tja, hårt och hårt...det är ju hur man tar det. Jonny och jag håller i alla fall på att avsluta första delen av vårt projekt i kursen Tiedonhallintajärjestelmät, som har deadline på onsdag. Några timmars arbeten igår och idag har burit frukt i form av att projektet nästan är färdigt; endast lite finslipning behövs imorgon. Och det känns skönt! Det var ju först i onsdags eller torsdags som vi märkte att deadlinen var så nära inpå, så vi har nog gjort bra ifrån oss. Så kan det gå.

Day 3: Is there any of the films adaptations that have made you angry because they’ve ignored important parts of the book.

Yes, God, yes! In every single movie they've messed up with something, both bigger and smaller things. Like Sirius never giving the mirror to Harry in OotP, the battle never taking place at the end of HBP, and Bill not appearing before DH. Small details I can forgive them for leaving out (well...almost), but not things that are important to the story in one way or another. That's just plain stupid. Plus, I hate Hollywood shining through the movies in the form of e.g. Harry's eyes being blue and the people using muggle clothes all the time.
So yes, many things have made me angry considering the movies. That's why I'm not a fan of them.

Saturday, September 24, 2011

Day 2: Your fave movie

I don't have one. It's really just that simple. I have watched them, and for most part I didn't like what I saw. Some things they did well, but there were so many things they totally messed up, which ruined most of the movie for me.
But if I have to choose one, I guess I'd go with Philosopher's Stone. It's cute, kind of true to the books, and no stupid muggle clothes anywhere! Plus, it has Richard Harris.

Friday, September 23, 2011

Day 1: Your fave book

This is a hard one. I enjoy them all in very, very different ways. The first ones are so adorably innocent, and then when the teenage drama comes...boy, is it dramatic! Towards the end you also hear less and less about the lessons and life at Hogwarts and more about the war against Voldemort, which I look at a bit regretfully. Don't get me wrong, there's nothing wrong with it, but I miss hearing about the lessons at Hogwarts. Maybe I just am such a big nerd that I need school even in the books I read...

So, back to the question. I think it's a close tie between Order of the Phoenix and the Half-Blood Prince. OotP, because the characters grow amazingly much during the book and reality really starts to kick in, in the form of Voldemort being back, but still hidden. And because I remember the feeling that no-one else understood anything as well as I did, that Harry radiates so much during the course of the book. HBP, because you get such a big dip down the history of Voldemort, and history freak as I am I have to love that (I could use the same argument for DH, except with Dumbledore instead of Voldemort of course). And because Harry acts like an idiot many times, but in the end he was right, though his obsession with Malfoy's business became really tiring.

So, yeah. I think OotP and HBP have to go on competing for the number one spot on my favourite HP books.

30 days of Harry Potter

Hittade listan hos Freja för länge sedan. Nu ska jag sätta igång med den också, och eftersom frågorna är på engelska kommer även svaren att vara det.
Let it begin!

Day 1: Your fave book.
Day 2: Your fave movie.
Day 3: Is there any of the films adaptations that have made you angry because they’ve ignored important parts of the book.
Day 4: Least fave female character and why.
Day 5: Fave male character and why.
Day 6: What house would you want to be in.
Day 7: Fave female character and why.
Day 8: What do you think would be your fave lesson.
Day 9: Least fave male character.
Day 10: Horcruxes or Hallows.
Day 11: What character would you say you are most like.
Day 12: Fave ship.
Day 13: Least fave movie.
Day 14: Team Voldermort or Team Harry.
Day 15: Who would be your best friends at hogwarts. (three only)
Day 16: Fave professor
Day 17: Are you excited about The Deathly Hallows movie or scared it won’t do the book justice.
Day 18: Least fave book.
Day 19: Do you prefer the books or films.
Day 20: If you had to meet one member of the cast, who would it be.
Day 21: Out of all the characters that died, if you could bring one back, who would it be.
Day 22: Harry Potter or Twilight
Day 23: Any part of the books/movies that makes you cry.
Day 24: Any particular scene you wished would have been put in the movie but it wasn’t.
Day 25: Nineteen years later. Are you happy how it turned out, or do you wish something was different, ie Neville married Luna.
Day 26: If you could be able to work one spell without a wand what would it be.
Day 27: Would you rather own The Invisibility Cloak, The Resurrection Stone or The Elder Wand.
Day 28: Do you listen to Wizard Wrock, what do you think about it.
Day 29: Did you enjoy A Very Potter Musical.
Day 30: What effect has Harry Potter made on your life and how much does it mean to you

Thursday, September 22, 2011


Numera har jag bara två visdomständer i munnen, och ganska snart kommer säkert de också att försvinna. Idag plockades nämligen både den övre och den nedre visdomstanden på min högra sida av munnen bort. Själva processen gjorde inte ont, det enda som kändes var då bedövningssprutorna (3 doser, för att vara exakt) stacks in. Medan själva operationen var igång låg jag bara där och funderade, till exempel på vad det egentligen var som gav ifrån sig det höga KRACK!-et jag just hörde.
Nu väntar jag på att eftersmärtan ska dyka upp. Alltemellanåt känns blodsmaken i munnen, men på grund av att bedövningen ännu sitter i känner jag inte om det börjar rinna saliv ner för kinden. Till exempel. Det är en jäkla underlig känsla, att inte känna något då Tova pickar mig på läppen. I väntan på smärtan, svullnaden och pillren.

Tuesday, September 20, 2011


Not everyone is built for them.
Anyhow. Det känns inte riktigt som om jag haft någon dag idag, allt har bara varit eftermiddag eller kväll. Och det trots att jag steg upp före klockan elva.
Jag antar att orsaken är att jag bara gjort något helatiden. 11:30 lämnade jag hemmet, och var lite före ett i skolan. 13:10 började en tal-/akustikundersökning som en kille gör till sitt diplomarbete, och som jag lovat att vara med i. Det gick ut på att jag satt i ett störningsfritt rum och via en konstgjord telefonlinje talade med en kille som också deltog i undersökningen. Han kunde ändra lite på inställningarna, och sedan säga vilkendera av de båda som lät bättre. Genast efter testet smet jag iväg på föreläsning, varefter följde en räkneövning, och jag hann precis köpa en smörgås och en kopp kaffe innan MUP-debatten började på TF (debatt mellan kandidaterna till nästa års ordförande för nationen). Debatten följdes av möte på Cantina med TF Rekry, varefter mötesdeltagarna tog sig till Bowlingcentret i Hagalund.
Jag var hemma lite över klockan tio på kvällen. Min lunch åt jag klockan 19:30. Kanske är det inte så konstigt att jag är lite trött.

Friday, September 16, 2011

Livet är så skört

En liten chock väntade mig då jag kopplade upp mig till nätet idag. John-Einar Smeds, en helt otroligt trevlig kille som jag träffat på UK och Höstdagarna i många år, dog igår i en motorcykelolycka.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra.
Jag försöker tänka på att jag aldrig mer kommer att se honom vinka glatt åt mig då jag stiger in i Lärkkullas auditorium, och aldrig mer får höra honom sjunga och spela sina egna sånger eller hans engagerade röst i diskussionerna. Men det är lite för svårt att förstå just nu. Jag kan bara tänka mig att hans familj och vänner som kände honom bättre har det ännu svårare.

Egentligen kanske Fredrica säger det bäst, mycket bättre än jag kunde åtminstone.

Tuesday, September 6, 2011

Back to School

Alltför länge kan man inte undfly sina studier. De smyger sig på dig under hela augusti, tills september sedan slår ner som en bomb och du inser att du måste börja släpa dig själv till föreläsningar och räkneövningar igen. Det är underligt hur lätt det är att låta medvetandet sväva bort mitt under en föreläsning, och att man alltid känner sig tröttare när man väl är på plats i föreläsningssalen än vad man gjorde hemma och (kanske) på resan till skolan.
Att jag är trött idag har ju ingenting att göra med att jag köpte Minecraft igår och började springa omkring och samla ihop sten och trä åt mig själv, och plötsligt märkte att klockan var 1:38.

Sunday, September 4, 2011

Jag är så trött

Har nu brutit ihop ungefär tre gånger idag. Det är verkligen inte min dag idag. Men åtminstone har jag fixat min läsordning i skick nu. Imorgon börjar skolan!

Friday, September 2, 2011

One Day More

Allt tränande den här veckan börjar kännas i musklerna. Och inte är det slut ännu heller: på veckoslutet (idag medräknad) väntar sammanlagt ungefär 17 timmar extraträning eftersom Rumpskakar och Humpsvakar har övningsveckoslut. Mycket dansande den här veckan, med andra ord! Men jag tror ändå att det var Nikkes killer start-of-the-season-träningar på Studio90 i onsdags som verkligen tog mig och resten av gruppen till utmattningens brant. Som vanligt, som det varit varenda höst sedan jag började med showdance, var musklerna sjuka och stela följande dag, men den (lite ovanligare) Rumpsträningen igår mjukade åtminstone upp dem någotlunda.
Fast egentligen borde jag ju inte träna för fullt eftersom min fot fortfarande inte är bra. Med den här takten kommer den aldrig att läka, vilket känns väldigt irriterande. Jag kan t.ex. inte stiga upp på tårna alls med vänstra foten, vilket gör det svårt att få till stånd ordentliga sparkar med höger ben eftersom jag inte vågar ta sats ordentligt. Hopp är en annan sak som inte riktigt vill lyckas. Läk, din dumma fot, LÄK!