Dag 3: Mina syskon

Jag har en syster, Tova, som är född 8 januari 1993. Med andra ord är jag 2 år, 11 månader, 2 dagar och ca 18,5 timmar äldre än henne. Vi har ett ganska speciellt förhållande, som jag oftast brukar förklara med "försök inte ens förstå alla våra inside jokes, det är dömt att misslyckas". Under årens lopp har vi grälat otaliga gånger, men ännu fler gånger har vi tjutit av skratt tillsammans, byggt upp lekvärldar för våra olika leksaker (lego, barbien, muminfigurer...) eller fördjupat oss i onödiga diskussioner om gemensamma intressen. Till utseendet säger många att vi är rätt så lika, och visst kan man också säga att vi är ganska så lika vad gäller det inre. Vi delar musiksmak, fotbollsintresse, danspassion, filmsmak...jag kunde fortsätta en lång stund, men ni förstår säkert vad jag menar. På vissa grundpunkter skiljer vi oss dock väsentligt åt: jag kan aldrig se Tova som teknolog, även om jag klart vuxit in i den rollen. Hennes pojkvän Aleksi är däremot en solklar framtida teknolog.
Tova är en av de personer som både känner mig bäst och står mig närmast (kanske är de båda egenskaperna kommutativa). Vi kommer bra överens med varandras kompisar och pojkvänner; till exempel nu när hon fyllt 18 tog jag ut henne på hennes första barkväll tillsammans med mina kompisar, och jag har tidigare varit med på både hennes och hennes bästis Camillas födelsedagsfester där det bara funnits personer som är minst 3 år yngre än mig. Ibland agerar Tova som en äldre syster och förmanar mig då jag kommer hem sent, och hon har också visat sig kunna vara extra beskyddande över mig. Till exempel upplyste hon mig om att hon kommer att "kick his ass" om Tatu någonsin sårar mig, och att hon fortfarande är bitter på Paul för att han dumpade mig. Visst händer det fortfarande att vi irriterar varandra till enorma höjder, men för det mesta kommer vi mycket bra överens. Min enda och bästa lillasyster kommer alltid att stå mig närmast.