Lördagens första plenumsession har kört igång, och diskussionen har gått ganska vild hittills fast bara två av motionerna har behandlats hittills. De förändrade stadgarna klubbades igenom med klar majoritet, och efter en lång och givande diskussion beslöts det att KCSA (kanske i samarbete med Folkhälsan e.dyl.) ska sätta ihop en utbildning för killgruppsledare. En utmärkt idé, tycker åtminstone jag!
Tre mycket givande talturer har vi också fått höra igår och idag, och två timmar av gårdagens eftermiddag ägnades åt temagrupper. Förutom alla ex tempore diskussioner, lekar, kaffedrickande... Här trivs vi!
Vill man läsa lite mer från UK kan man kolla in hemsidan där Frida F skriver blogginlägg live från plenum och övriga händelser.
Saturday, January 29, 2011
Wednesday, January 26, 2011
Listlista
Från Emzi till Joni till mig går listutmaningen vidare, medan mina muskler drar ihop sig efter kvällens Rumpskakarträningar. Idag kommer det ingen dag 5, den får ni vänta på imorgon. Mina tankar räcker inte till idag.
1) VAD GJORDE DU FÖR TIO ÅR SEDAN?
Jag skulle snart fylla elva och gick i fyran: om några månader skulle jag komma att få mina första glasögon. Livet lekte ganska så mycket, även om jag inte visste att en knäskada var på kommande och skulle sätta stopp för mitt fotbollspelande. Jag trivdes i klassen och hängde mycket hos min bästis Daniel.
2) VAD GJORDE DU FÖR ETT ÅR SEDAN?
För ett år sedan såg jag, precis som nu, fram emot UK och funderade på kurserna jag valt för våren. Vid den här tiden hade också Stellas matchmakingförsök för mig och Tatu börjat komma igång, och antingen idag eller imorgon för ett år sedan träffade jag honom på nytt efter nyåret, på en spelkväll på Kitty's.
3) FEM SNACKS DU GILLAR?
Choklad, glass, chips, vindruvor och chokladkex.
4) FEM SÅNGER DU KAN HELA TEXTEN TILL:
Ghost Love Score av Nightwish, My Selene av Sonata Arctica, Unchain the Rain av Altaria, The Bard's Song av Blind Guardian och Elegy av Leaves' Eyes. För att nämna väldigt, väldigt få. :)
5) FEM SAKER DU SKULLE GÖRA OM DU VAR MILJONÄR:
Skaffa en egen lägenhet! Samt eventuellt några till att hyra ut.
Åka på utlandsresor.
Köpa n fantasyböcker (n>20).
Skaffa mig fler spel till min Xbox, samt en egen tv åt den.
Mer kläder åt flickan! Jaa! Och skor!
6) FEM DÅLIGA VANOR?
Jag tar på mig för mycket ansvar.
Jag tror att jag hinner med mer än jag gör, och har därför alltid för lite extra tid.
Jag gillar inte att ringa till folk och tror alltid att jag stör dem.
Jag köper onödiga mellanmål.
7) FEM SAKER DU GILLAR ATT GÖRA?
Dansa, sjunga, läsa, surfa på internet och spela.
8) FEM SAKER DU ALDRIG SKULLE KLÄ DIG I:
Crocs, leopardmönstrat, gräddbakelseklänningar, neonfärgade nättoppar
9) FEM FAVORITLEKSAKER:
Min dator
Min Xbox 360
Min Canon Powershot SX 10 IS
Min stressknut
Min ipod.
10) FEM PERSONER JAG VILL SE GÖRA DENNA UNDERSÖKNING:
Tova
Jeanette
Andreas
Johanna
Nessi
1) VAD GJORDE DU FÖR TIO ÅR SEDAN?
Jag skulle snart fylla elva och gick i fyran: om några månader skulle jag komma att få mina första glasögon. Livet lekte ganska så mycket, även om jag inte visste att en knäskada var på kommande och skulle sätta stopp för mitt fotbollspelande. Jag trivdes i klassen och hängde mycket hos min bästis Daniel.
2) VAD GJORDE DU FÖR ETT ÅR SEDAN?
För ett år sedan såg jag, precis som nu, fram emot UK och funderade på kurserna jag valt för våren. Vid den här tiden hade också Stellas matchmakingförsök för mig och Tatu börjat komma igång, och antingen idag eller imorgon för ett år sedan träffade jag honom på nytt efter nyåret, på en spelkväll på Kitty's.
3) FEM SNACKS DU GILLAR?
Choklad, glass, chips, vindruvor och chokladkex.
4) FEM SÅNGER DU KAN HELA TEXTEN TILL:
Ghost Love Score av Nightwish, My Selene av Sonata Arctica, Unchain the Rain av Altaria, The Bard's Song av Blind Guardian och Elegy av Leaves' Eyes. För att nämna väldigt, väldigt få. :)
5) FEM SAKER DU SKULLE GÖRA OM DU VAR MILJONÄR:
Skaffa en egen lägenhet! Samt eventuellt några till att hyra ut.
Åka på utlandsresor.
Köpa n fantasyböcker (n>20).
Skaffa mig fler spel till min Xbox, samt en egen tv åt den.
Mer kläder åt flickan! Jaa! Och skor!
6) FEM DÅLIGA VANOR?
Jag tar på mig för mycket ansvar.
Jag tror att jag hinner med mer än jag gör, och har därför alltid för lite extra tid.
Jag gillar inte att ringa till folk och tror alltid att jag stör dem.
Jag köper onödiga mellanmål.
7) FEM SAKER DU GILLAR ATT GÖRA?
Dansa, sjunga, läsa, surfa på internet och spela.
8) FEM SAKER DU ALDRIG SKULLE KLÄ DIG I:
Crocs, leopardmönstrat, gräddbakelseklänningar, neonfärgade nättoppar
9) FEM FAVORITLEKSAKER:
Min dator
Min Xbox 360
Min Canon Powershot SX 10 IS
Min stressknut
Min ipod.
10) FEM PERSONER JAG VILL SE GÖRA DENNA UNDERSÖKNING:
Tova
Jeanette
Andreas
Johanna
Nessi
Tuesday, January 25, 2011
Dag 4: Mig genom livet
Det här kan bli ett av de svåraste inläggen. Hur ska jag kunna förklara mig själv, sådan jag varit, under alla år som gått sedan jag föddes? Ett försök till det, om inte annat, följer nedan. En tl;dr finns längst ner.
Då jag föddes, och fram till någon månad innan jag fyllde två, bodde jag, mamma och pappa i ett höghus i Hertonäs, nästan tvärs över gatan från det hus där min mormor flyttade in 1997. Då bodde min farmor och farfar i Åbo och min mormor och morfar i Nedervetil, så jag träffade inte dem så ofta. Min morfar dog dock redan i november 1990, så av honom har jag inga egentliga minnen.
I januari 1992 flyttade vi in på Kallioniemivägen 5 A 1 på Degerö, där vi skulle komma att bo kvar i 15 år. Ett år senare föddes lillasyster Tova, vilket betydde att jag måste slåss lite mer för att få mammas uppmärksamhet. Kanske var det delvis därför jag fick börja i en av församlingens dagklubbar, där jag gick i drygt ett år. I dagklubben träffade jag några flickor som kom att bli mina närmaste vänner under några år, men som jag efter det inte har haft nästan någon kontakt alls med (visserligen flyttade en av dem till Nederländerna, så det kan ha med saken att göra). Några av mina bästa lekkamrater ända från späd ålder har dock varit mina kusiner från pappas sida, eftersom vi varje sommar tillbringade flera veckor tillsammans på vårt sommarställe Lökvik på Åland. Lökvik är också ett ställe som bara i sig självt inspirerade till fantasifyllda lekar på berget, i skogen och på ängen.
Hösten 1994 började jag i dagis, samma daghem som mamma jobbade (och jobbar) på. Där fick jag min första bästis Kati, och vi hängde ihop ända tills hon flyttade till Åbo sommaren mellan årskurs ett och två. Av dagis minns jag inte mycket, utom stoltheten över att få vara med i förskolebarnens grupp fast jag själv inte började förskolan förrän året efter, stoltheten över att få vara Lucia på dagisets julfest, och min första förälskelse Nicke. Lågstadiet virvlade förbi med förändringar i min klass nästan varje år, men mellan årskurserna två och fem var min bästa vän Daniel. Han introducerade mig till Pokémonfenomenet, naturnärheten och sångskrivandet. Tillsammans skrev och spelade vi in flera sånger som jag helst inte skulle vilja upprepa numera - naiviteten och barnasinnet skiner starkt igenom varenda en - och som alla barn hade vi högtflygande planer på ett kommande band, att ge ut en egen tidning, att starta en egen klubb och så vidare. Någon gång under femman blev jag i ett skede indragen i de "populära flickornas" gäng (har fortfarande ingen aning om varför; jag var inte populär), men ganska snabbt kände jag att jag inte passade in. Jag försökte balansera mitt umgänge mellan dem och mina andra vänner i klassen, men vet inte helt hur jag lyckades. Under lågstadietiden fortsatte mitt pianospelande som jag inlett vid 5 års ålder, men nu började jag också gå på musikteorilektioner, dansa balett (mellan åren 96 och 99, om jag minns rätt) och spela fotboll. Jag representerade min skola i trekampen (60m löpning, kulstötning och längdhopp) flera år i rad, men som 11-åring fick jag en knäskada som slutligen skulle komma att sätta stopp för mitt fotbollspelande.
Under högstadiet fick jag flera nya bekanta, och en av mina gamla vänner Inari var under ett par år min närmaste vän. Mina intressen fortsatte som förut, förutom att jag slutat spela fotboll pga knäskadan och att jag under årskurs nio började dansa showdance och samma år hade mina sista pianolektioner (efter att ha bytt lärare två gånger under tre år orkade jag inte börja på nytt med en ny, speciellt som jag varit väldigt förtjust i min föregående lärare). Under högstadiet gjorde också metalmusiken sitt verkliga intåg i mitt liv, och det var vid ungefär den tiden som jag började definiera mig själv utgående från mig själv och inte från andra. Åren flöt förbi med bra betyg, diskussioner på Hogwarts.nu, skriftskola och hjälpledarutbildning, ångest inför gymnasievalet och musikalisk utveckling (jag tror att jag uppträdde på varenda julfest och vårfest under mina år i högstadiet). Sedan kom gymnasiet, då beslutet slutligen fallit på det jag haft i tankarna ända sedan lågstadiet - Brändö Gymnasium, vägg i vägg med mitt gamla lågstadium. Under gymnasieåren hann jag med en språkresa till Malta, skolresor till bl.a. London, Rom, Åbo, Estland&Lettland, många otroligt intressanta kurser och några inte så intressanta kurser. I gymnasiet tog jag också Skärgårdsskepparexamen, började i Teaterföreningen Trotsallt, samt fick min första pojkvän. Det var under de här åren jag upptäckte mitt intresse för teknik, och det faktum att jag ibland trivs mer i pojkars sällskap än i flickors.
Hösten 2009 började jag studera vid Tekniska Högskolan, och resten är historia.
(Packe föreslog: "här kom alkoholen in, och av någon anledning är minnet av de åren väldigt diffust...")
Tl;dr tar sin början
Hur har jag då riktigt förändrats genom åren? Jag har alltid tyckt att det är svårt att analysera mig själv, för förändringarna gör att man ser annorlunda på tidigare handlingar, utseende etc. Under alla år har jag varit noggrann med mitt skolarbete och helt enkelt vägrat ta dåliga resultat: därför har en perfektionistisk del i mig utvecklats. Först sedan jag började studera vid tekniska högskolan har den delen börjat kvävas alltmer, och jag tror att jag idag har lite lättare att ta nederlag än för t.ex. fem år sedan. Det tekniska intresset växte fram allt mer ju äldre jag blev, och det var nog först i gymnasiet jag insåg att jag hellre har musik som än hobby än som något jag vill syssla med professionellt. Jag älskar att uppträda med sång och dans, men det är ändå inget jag vill leva av. Mitt självförtroende, som fick sig en rejäl smäll i slutet av lågstadiet (om jag minns rätt), har också förbättrats speciellt de senaste tre åren, och i dagens läge har jag nästan fler nära vänner av det manliga könet än av det kvinnliga. Jag har själv konstaterat att jag ibland beter mig på ett väldigt manligt sätt, och tål väldigt schauvinistiska skämt (ska jag nu sen skylla på Valter, Max & c:o eller teknologföreningen, det vet jag inte), något jag i högstadiet skulle ha muttrat och rodnat åt.
Tl;dr 2
En utveckling mot det bättre har skett under årens lopp, tycker jag själv åtminstone. Åtminstone är jag själv mycket lyckligare nu än jag varit tidigare, på så gott som alla plan. Skål för framtiden!
Då jag föddes, och fram till någon månad innan jag fyllde två, bodde jag, mamma och pappa i ett höghus i Hertonäs, nästan tvärs över gatan från det hus där min mormor flyttade in 1997. Då bodde min farmor och farfar i Åbo och min mormor och morfar i Nedervetil, så jag träffade inte dem så ofta. Min morfar dog dock redan i november 1990, så av honom har jag inga egentliga minnen.
I januari 1992 flyttade vi in på Kallioniemivägen 5 A 1 på Degerö, där vi skulle komma att bo kvar i 15 år. Ett år senare föddes lillasyster Tova, vilket betydde att jag måste slåss lite mer för att få mammas uppmärksamhet. Kanske var det delvis därför jag fick börja i en av församlingens dagklubbar, där jag gick i drygt ett år. I dagklubben träffade jag några flickor som kom att bli mina närmaste vänner under några år, men som jag efter det inte har haft nästan någon kontakt alls med (visserligen flyttade en av dem till Nederländerna, så det kan ha med saken att göra). Några av mina bästa lekkamrater ända från späd ålder har dock varit mina kusiner från pappas sida, eftersom vi varje sommar tillbringade flera veckor tillsammans på vårt sommarställe Lökvik på Åland. Lökvik är också ett ställe som bara i sig självt inspirerade till fantasifyllda lekar på berget, i skogen och på ängen.
Hösten 1994 började jag i dagis, samma daghem som mamma jobbade (och jobbar) på. Där fick jag min första bästis Kati, och vi hängde ihop ända tills hon flyttade till Åbo sommaren mellan årskurs ett och två. Av dagis minns jag inte mycket, utom stoltheten över att få vara med i förskolebarnens grupp fast jag själv inte började förskolan förrän året efter, stoltheten över att få vara Lucia på dagisets julfest, och min första förälskelse Nicke. Lågstadiet virvlade förbi med förändringar i min klass nästan varje år, men mellan årskurserna två och fem var min bästa vän Daniel. Han introducerade mig till Pokémonfenomenet, naturnärheten och sångskrivandet. Tillsammans skrev och spelade vi in flera sånger som jag helst inte skulle vilja upprepa numera - naiviteten och barnasinnet skiner starkt igenom varenda en - och som alla barn hade vi högtflygande planer på ett kommande band, att ge ut en egen tidning, att starta en egen klubb och så vidare. Någon gång under femman blev jag i ett skede indragen i de "populära flickornas" gäng (har fortfarande ingen aning om varför; jag var inte populär), men ganska snabbt kände jag att jag inte passade in. Jag försökte balansera mitt umgänge mellan dem och mina andra vänner i klassen, men vet inte helt hur jag lyckades. Under lågstadietiden fortsatte mitt pianospelande som jag inlett vid 5 års ålder, men nu började jag också gå på musikteorilektioner, dansa balett (mellan åren 96 och 99, om jag minns rätt) och spela fotboll. Jag representerade min skola i trekampen (60m löpning, kulstötning och längdhopp) flera år i rad, men som 11-åring fick jag en knäskada som slutligen skulle komma att sätta stopp för mitt fotbollspelande.
Under högstadiet fick jag flera nya bekanta, och en av mina gamla vänner Inari var under ett par år min närmaste vän. Mina intressen fortsatte som förut, förutom att jag slutat spela fotboll pga knäskadan och att jag under årskurs nio började dansa showdance och samma år hade mina sista pianolektioner (efter att ha bytt lärare två gånger under tre år orkade jag inte börja på nytt med en ny, speciellt som jag varit väldigt förtjust i min föregående lärare). Under högstadiet gjorde också metalmusiken sitt verkliga intåg i mitt liv, och det var vid ungefär den tiden som jag började definiera mig själv utgående från mig själv och inte från andra. Åren flöt förbi med bra betyg, diskussioner på Hogwarts.nu, skriftskola och hjälpledarutbildning, ångest inför gymnasievalet och musikalisk utveckling (jag tror att jag uppträdde på varenda julfest och vårfest under mina år i högstadiet). Sedan kom gymnasiet, då beslutet slutligen fallit på det jag haft i tankarna ända sedan lågstadiet - Brändö Gymnasium, vägg i vägg med mitt gamla lågstadium. Under gymnasieåren hann jag med en språkresa till Malta, skolresor till bl.a. London, Rom, Åbo, Estland&Lettland, många otroligt intressanta kurser och några inte så intressanta kurser. I gymnasiet tog jag också Skärgårdsskepparexamen, började i Teaterföreningen Trotsallt, samt fick min första pojkvän. Det var under de här åren jag upptäckte mitt intresse för teknik, och det faktum att jag ibland trivs mer i pojkars sällskap än i flickors.
Hösten 2009 började jag studera vid Tekniska Högskolan, och resten är historia.
(Packe föreslog: "här kom alkoholen in, och av någon anledning är minnet av de åren väldigt diffust...")
Tl;dr tar sin början
Hur har jag då riktigt förändrats genom åren? Jag har alltid tyckt att det är svårt att analysera mig själv, för förändringarna gör att man ser annorlunda på tidigare handlingar, utseende etc. Under alla år har jag varit noggrann med mitt skolarbete och helt enkelt vägrat ta dåliga resultat: därför har en perfektionistisk del i mig utvecklats. Först sedan jag började studera vid tekniska högskolan har den delen börjat kvävas alltmer, och jag tror att jag idag har lite lättare att ta nederlag än för t.ex. fem år sedan. Det tekniska intresset växte fram allt mer ju äldre jag blev, och det var nog först i gymnasiet jag insåg att jag hellre har musik som än hobby än som något jag vill syssla med professionellt. Jag älskar att uppträda med sång och dans, men det är ändå inget jag vill leva av. Mitt självförtroende, som fick sig en rejäl smäll i slutet av lågstadiet (om jag minns rätt), har också förbättrats speciellt de senaste tre åren, och i dagens läge har jag nästan fler nära vänner av det manliga könet än av det kvinnliga. Jag har själv konstaterat att jag ibland beter mig på ett väldigt manligt sätt, och tål väldigt schauvinistiska skämt (ska jag nu sen skylla på Valter, Max & c:o eller teknologföreningen, det vet jag inte), något jag i högstadiet skulle ha muttrat och rodnat åt.
Tl;dr 2
En utveckling mot det bättre har skett under årens lopp, tycker jag själv åtminstone. Åtminstone är jag själv mycket lyckligare nu än jag varit tidigare, på så gott som alla plan. Skål för framtiden!
Sunday, January 23, 2011
Dag 3: Mina syskon
Jag har en syster, Tova, som är född 8 januari 1993. Med andra ord är jag 2 år, 11 månader, 2 dagar och ca 18,5 timmar äldre än henne. Vi har ett ganska speciellt förhållande, som jag oftast brukar förklara med "försök inte ens förstå alla våra inside jokes, det är dömt att misslyckas". Under årens lopp har vi grälat otaliga gånger, men ännu fler gånger har vi tjutit av skratt tillsammans, byggt upp lekvärldar för våra olika leksaker (lego, barbien, muminfigurer...) eller fördjupat oss i onödiga diskussioner om gemensamma intressen. Till utseendet säger många att vi är rätt så lika, och visst kan man också säga att vi är ganska så lika vad gäller det inre. Vi delar musiksmak, fotbollsintresse, danspassion, filmsmak...jag kunde fortsätta en lång stund, men ni förstår säkert vad jag menar. På vissa grundpunkter skiljer vi oss dock väsentligt åt: jag kan aldrig se Tova som teknolog, även om jag klart vuxit in i den rollen. Hennes pojkvän Aleksi är däremot en solklar framtida teknolog.
Tova är en av de personer som både känner mig bäst och står mig närmast (kanske är de båda egenskaperna kommutativa). Vi kommer bra överens med varandras kompisar och pojkvänner; till exempel nu när hon fyllt 18 tog jag ut henne på hennes första barkväll tillsammans med mina kompisar, och jag har tidigare varit med på både hennes och hennes bästis Camillas födelsedagsfester där det bara funnits personer som är minst 3 år yngre än mig. Ibland agerar Tova som en äldre syster och förmanar mig då jag kommer hem sent, och hon har också visat sig kunna vara extra beskyddande över mig. Till exempel upplyste hon mig om att hon kommer att "kick his ass" om Tatu någonsin sårar mig, och att hon fortfarande är bitter på Paul för att han dumpade mig. Visst händer det fortfarande att vi irriterar varandra till enorma höjder, men för det mesta kommer vi mycket bra överens. Min enda och bästa lillasyster kommer alltid att stå mig närmast.
Tova är en av de personer som både känner mig bäst och står mig närmast (kanske är de båda egenskaperna kommutativa). Vi kommer bra överens med varandras kompisar och pojkvänner; till exempel nu när hon fyllt 18 tog jag ut henne på hennes första barkväll tillsammans med mina kompisar, och jag har tidigare varit med på både hennes och hennes bästis Camillas födelsedagsfester där det bara funnits personer som är minst 3 år yngre än mig. Ibland agerar Tova som en äldre syster och förmanar mig då jag kommer hem sent, och hon har också visat sig kunna vara extra beskyddande över mig. Till exempel upplyste hon mig om att hon kommer att "kick his ass" om Tatu någonsin sårar mig, och att hon fortfarande är bitter på Paul för att han dumpade mig. Visst händer det fortfarande att vi irriterar varandra till enorma höjder, men för det mesta kommer vi mycket bra överens. Min enda och bästa lillasyster kommer alltid att stå mig närmast.
 |
Saturday, January 22, 2011
Dag 2: Mina föräldrar
Mina föräldrar är alldeles säkert två av de personer som står mig allra närmast i livet. Ibland kan jag ha svårt att komma överens med dem på alla punkter, men för det mesta kommer de med stort stöd åt mig precis då jag behöver det.
Mamma
Min mamma Susanne Tast-Vikström (f. Tast), kallad Suzi, är yngst av tre systrar och jobbar som barnträdgårdslärare på daghemmet Domus i Helsingfors. Sedan några år tillbaka har hon hand om förskolegruppen på dagiset, och både jag och Tova har gått i det dagiset där hon jobbar. Mamma växte upp i Nedervetil, en by nära Gamlakarleby i Österbotten, men har bott i Helsingfors ända sedan hon blev färdig barnträdgårdslärare. Såvitt jag minns var det min mamma som till största delen var ansvarig för att jag började ta pianolektioner och sjunga med i församlingens barnkör (även om min skolkamrat hade en stor del i det senare beslutet), och hon har alltid uppmuntrat mig att uppträda både med pianospel och sång. Hon har alltid varit en mycket mer social person än jag någonsin kommer att vara, och jag tror att hon ibland är besviken på att jag så sällan bjuder hem kompisar till mig.
Pappa
Min pappa Ulf Vikström, kallad Uffe, är äldst av tre syskon, utbildad diplomingenjör och har jobbat på Ericssons datautvecklingssida sedan mitten av 1990-talet. Pappa bodde de första 12 åren av sitt liv i Åbo, men då farfar blev vald till biskop i Borgå stift flyttade hela familjen till Borgå, där han bodde ända tills han flyttade hemifrån och började studera vid Tekniska Hösgkolan, samma skola där jag nu studerar. Han är säkert en av de största influenserna på mitt dataintresse, då han redan då jag var liten lärde mig använda en dator på egen hand och introducerade datorspelens underbara värld åt mig. Pappa har alltid varit den jag vänt mig till då jag haft skolproblem, och var också den som lade Tolkiens böcker i min hand då jag som 8-9-åring sökte något nytt att läsa.
Tillsammans
Mamma och pappa lärde känna varandra via Furahakören som de båda sjöng med i, och bland annat därför har jag ett speciellt band till den kören. Jag föddes ungefär två år efter att de gift sig, men jag svär att jag inte har någon aning om vem av dem som haft den största inverkan på mitt läsintresse. Båda är olika former av bokslukare, och jag tror att bara det att de läste godnattsagor åt mig och båda jämnt satt läsande i vardagsrumssoffan inverkade på mig. Jag vet att de båda oroar sig för mig om jag är ute länge, och vill att jag hör av mig om jag kommer hem oväntat sent eller blir borta hela natten. Visst kan det vara irriterande, men samtidigt är det en liten del av mig som uppskattar att någon bryr sig om vad jag gör och ifall jag är hemma om kvällarna. Jag vet att mina föräldrar kommer att stöda och uppmuntra mig i mina stora livssituationer, precis som de gjort hittills, och det är det viktigaste för mig.
Mamma
Min mamma Susanne Tast-Vikström (f. Tast), kallad Suzi, är yngst av tre systrar och jobbar som barnträdgårdslärare på daghemmet Domus i Helsingfors. Sedan några år tillbaka har hon hand om förskolegruppen på dagiset, och både jag och Tova har gått i det dagiset där hon jobbar. Mamma växte upp i Nedervetil, en by nära Gamlakarleby i Österbotten, men har bott i Helsingfors ända sedan hon blev färdig barnträdgårdslärare. Såvitt jag minns var det min mamma som till största delen var ansvarig för att jag började ta pianolektioner och sjunga med i församlingens barnkör (även om min skolkamrat hade en stor del i det senare beslutet), och hon har alltid uppmuntrat mig att uppträda både med pianospel och sång. Hon har alltid varit en mycket mer social person än jag någonsin kommer att vara, och jag tror att hon ibland är besviken på att jag så sällan bjuder hem kompisar till mig.
Pappa
Min pappa Ulf Vikström, kallad Uffe, är äldst av tre syskon, utbildad diplomingenjör och har jobbat på Ericssons datautvecklingssida sedan mitten av 1990-talet. Pappa bodde de första 12 åren av sitt liv i Åbo, men då farfar blev vald till biskop i Borgå stift flyttade hela familjen till Borgå, där han bodde ända tills han flyttade hemifrån och började studera vid Tekniska Hösgkolan, samma skola där jag nu studerar. Han är säkert en av de största influenserna på mitt dataintresse, då han redan då jag var liten lärde mig använda en dator på egen hand och introducerade datorspelens underbara värld åt mig. Pappa har alltid varit den jag vänt mig till då jag haft skolproblem, och var också den som lade Tolkiens böcker i min hand då jag som 8-9-åring sökte något nytt att läsa.
Tillsammans
Mamma och pappa lärde känna varandra via Furahakören som de båda sjöng med i, och bland annat därför har jag ett speciellt band till den kören. Jag föddes ungefär två år efter att de gift sig, men jag svär att jag inte har någon aning om vem av dem som haft den största inverkan på mitt läsintresse. Båda är olika former av bokslukare, och jag tror att bara det att de läste godnattsagor åt mig och båda jämnt satt läsande i vardagsrumssoffan inverkade på mig. Jag vet att de båda oroar sig för mig om jag är ute länge, och vill att jag hör av mig om jag kommer hem oväntat sent eller blir borta hela natten. Visst kan det vara irriterande, men samtidigt är det en liten del av mig som uppskattar att någon bryr sig om vad jag gör och ifall jag är hemma om kvällarna. Jag vet att mina föräldrar kommer att stöda och uppmuntra mig i mina stora livssituationer, precis som de gjort hittills, och det är det viktigaste för mig.
Friday, January 21, 2011
Dag 1: Presentera mig själv
The basics
Jag heter Frida Johanna Vikström, är född den 6 februari 1990 i Helsingfors och har bott i sagda stad hela mitt liv. För tillfället studerar jag telekommunikation vid Aalto-universitetets tekniska högskola (högskolan för elektroteknik) för andra året. Min favoritfärg är blå, min favoritblomma syren och favoritdjur lamm. Till det sistnämnda bör tilläggas att jag fick mitt första mjukisdjur - ett lamm - vid tre månaders ålder, och det finns fortfarande kvar i mitt liv. Som tvååring fick det lammet sällskap av ett annat likadant, och under många år gick jag ingenstans utan de båda lammen. Ända sedan den tiden samlar jag inofficiellt på lamm, både prydnads- och mjukislamm.
Litteratur
Ända sedan jag som ettåring lärde mig läsa bokstaven A har litteratur varit en viktig del av mitt liv. Jag kan inte minnas en tid när jag inte har haft med mig en bok i handväskan varje gång jag vet att jag måste åka ensam i metron eller bussen en längre bit, och om man tar en titt i min bokdagbok (daterad från år 2007 framåt) kan man se att jag varje år läst rejält över 100000 sidor. Fantasygenren är nog den viktigaste för mig: J.R.R. Tolkien, J.K. Rowling, Terry Pratchett, Ursula K. LeGuin och Lian Hearn hör alla till mina favoritförfattare och deras böcker är sådana jag kan läsa om och om och om igen utan att tröttna. Även serier som Kalle Anka (Don Rosa!) och Nemi går mycket bra hem hos mig.
Musik
Egentligen är jag ganska av en allätare när det gäller musik - så länge det inte är för mainstream. Av någon anledning får artister som the Jonas Brothers, Britney Spears och Justin Beiber mig att rysa bara jag hör namnet på dem. Kanske är det en sorts rebelliskhet inom mig. Men de genrer som framför allt tilltalar mig är rock, hårdrock och metal - främst dock på den melodiska sidan. Band som Nightwish, Sonata Arctica, Brother Firetribe och Blind Guardian dominerar min spellista, tillsammans med soundtracks från diverse filmer (främst Disneys) och gamla 80- och 90-talsgodingar. Hör jag en sång jag gillar letar jag upp den, och då spelar det inte någon roll vad det är för artist som uppför den.
Mitt musikintresse avspeglas också i mina fritidsintressen. Jag har sjungit i kör nästan sedan jag föddes, spelat piano sedan jag var fem och tagit danslektioner i sex år nu. Att ha att göra med musik, vare sig det handlar om att röra sig till den, att själv uppträda eller bara jamma med kompisar, eller bara sjunga utan någon mening alls, det är något av det bästa i mitt liv.
Teknik
Varför jag sökte in till ett tekniskt universitet var kanske inte helt klart för mig ens i sökningsskedet, men har klarnat alltmer under de år som gått sedan jag kom in. Datorer intresserar mig enormt mycket, och de senaste åren har även spelandet fått en större roll i mitt liv. Internet måste vara en av mina bästa vänner, min kompaktkamera och min bärbara dator hör till mina käraste ägodelar, och den nyligen införskaffade Xbox 360 var ett efterlängtat tillskott till mina apparater. Dessutom har jag både goda vänner och en ivrig pojkvän som berättar för mig om vilka spel jag borde testa på och vad jag missat i memevärlden då jag varit utan internet en tid, och ett underbart adminteam på en Harry Potter-baserad rollspellssida jag varit administratör (eller egentligen moderator) för i drygt ett år nu.
Om mig
Det första jag kan säga är att jag har svårt att tala om mig själv, speciellt då det gäller att berätta någonting positivt.
Religionen har en stor del i mitt liv eftersom jag kommer från en kristen släkt på både pappas och mammas sida. Speciellt det är något jag märkt att folk har väldigt svårt att förstå, men det är inte något jag desto mer kan svara på. För mig är kristendomen en sorts självklarhet den med.
Jag är väldigt nostalgiskt lagd, och samlar på mig alltför mycket prylar som jag tycker att jag bara inte kan göra mig av med eftersom de någon gång betytt något för mig.
Jag uppskattar alla mina vänner otroligt mycket: min teatergrupp, mina studiekompisar, mina UK- och HD-vänner, mina adminkolleger, mina kusiner, mina danskompisar och alla andra bekanta. Det är bara något jag har svårt att säga rakt ut.
Och jag är en sucker för allt som är vackert: fina blommor, vackra landskap, konstfärdiga stenmonument, you name it.
Det här kanske duger som en kort introduktion till vem jag är. Mer kryper säkert fram under de kommande 23 dagarna!
Jag heter Frida Johanna Vikström, är född den 6 februari 1990 i Helsingfors och har bott i sagda stad hela mitt liv. För tillfället studerar jag telekommunikation vid Aalto-universitetets tekniska högskola (högskolan för elektroteknik) för andra året. Min favoritfärg är blå, min favoritblomma syren och favoritdjur lamm. Till det sistnämnda bör tilläggas att jag fick mitt första mjukisdjur - ett lamm - vid tre månaders ålder, och det finns fortfarande kvar i mitt liv. Som tvååring fick det lammet sällskap av ett annat likadant, och under många år gick jag ingenstans utan de båda lammen. Ända sedan den tiden samlar jag inofficiellt på lamm, både prydnads- och mjukislamm.
Litteratur
Ända sedan jag som ettåring lärde mig läsa bokstaven A har litteratur varit en viktig del av mitt liv. Jag kan inte minnas en tid när jag inte har haft med mig en bok i handväskan varje gång jag vet att jag måste åka ensam i metron eller bussen en längre bit, och om man tar en titt i min bokdagbok (daterad från år 2007 framåt) kan man se att jag varje år läst rejält över 100000 sidor. Fantasygenren är nog den viktigaste för mig: J.R.R. Tolkien, J.K. Rowling, Terry Pratchett, Ursula K. LeGuin och Lian Hearn hör alla till mina favoritförfattare och deras böcker är sådana jag kan läsa om och om och om igen utan att tröttna. Även serier som Kalle Anka (Don Rosa!) och Nemi går mycket bra hem hos mig.
Musik
Egentligen är jag ganska av en allätare när det gäller musik - så länge det inte är för mainstream. Av någon anledning får artister som the Jonas Brothers, Britney Spears och Justin Beiber mig att rysa bara jag hör namnet på dem. Kanske är det en sorts rebelliskhet inom mig. Men de genrer som framför allt tilltalar mig är rock, hårdrock och metal - främst dock på den melodiska sidan. Band som Nightwish, Sonata Arctica, Brother Firetribe och Blind Guardian dominerar min spellista, tillsammans med soundtracks från diverse filmer (främst Disneys) och gamla 80- och 90-talsgodingar. Hör jag en sång jag gillar letar jag upp den, och då spelar det inte någon roll vad det är för artist som uppför den.
Mitt musikintresse avspeglas också i mina fritidsintressen. Jag har sjungit i kör nästan sedan jag föddes, spelat piano sedan jag var fem och tagit danslektioner i sex år nu. Att ha att göra med musik, vare sig det handlar om att röra sig till den, att själv uppträda eller bara jamma med kompisar, eller bara sjunga utan någon mening alls, det är något av det bästa i mitt liv.
Teknik
Varför jag sökte in till ett tekniskt universitet var kanske inte helt klart för mig ens i sökningsskedet, men har klarnat alltmer under de år som gått sedan jag kom in. Datorer intresserar mig enormt mycket, och de senaste åren har även spelandet fått en större roll i mitt liv. Internet måste vara en av mina bästa vänner, min kompaktkamera och min bärbara dator hör till mina käraste ägodelar, och den nyligen införskaffade Xbox 360 var ett efterlängtat tillskott till mina apparater. Dessutom har jag både goda vänner och en ivrig pojkvän som berättar för mig om vilka spel jag borde testa på och vad jag missat i memevärlden då jag varit utan internet en tid, och ett underbart adminteam på en Harry Potter-baserad rollspellssida jag varit administratör (eller egentligen moderator) för i drygt ett år nu.
Om mig
Det första jag kan säga är att jag har svårt att tala om mig själv, speciellt då det gäller att berätta någonting positivt.
Religionen har en stor del i mitt liv eftersom jag kommer från en kristen släkt på både pappas och mammas sida. Speciellt det är något jag märkt att folk har väldigt svårt att förstå, men det är inte något jag desto mer kan svara på. För mig är kristendomen en sorts självklarhet den med.
Jag är väldigt nostalgiskt lagd, och samlar på mig alltför mycket prylar som jag tycker att jag bara inte kan göra mig av med eftersom de någon gång betytt något för mig.
Jag uppskattar alla mina vänner otroligt mycket: min teatergrupp, mina studiekompisar, mina UK- och HD-vänner, mina adminkolleger, mina kusiner, mina danskompisar och alla andra bekanta. Det är bara något jag har svårt att säga rakt ut.
Och jag är en sucker för allt som är vackert: fina blommor, vackra landskap, konstfärdiga stenmonument, you name it.
Det här kanske duger som en kort introduktion till vem jag är. Mer kryper säkert fram under de kommande 23 dagarna!
 |
Thursday, January 20, 2011
Ny idé
Sitter egentligen på föreläsning i kursen Introduction to Software Engineering, men eftersom det är en kort paus under vilken alla diskuterar en pausuppgift passar jag på att skriva ett snabbt inlägg här (vi diskuterar etik för software engineers, om ni var intresserade). Jeanette lade för några dagar sedan ut en lista på sin blogg, som jag tänkte att kanske kunde vara en rolig idé för mig också att följa. Beroende på min fritid idag börjar jag med den antingen idag eller imorgon. Kanske det uppmuntrar mig till att uppdatera min blogg lite mer även i framtiden.
Dag 1: Presentera mig själv
Dag 2: Mina föräldrar
Dag 3: Mina syskon
Dag 4: Mig genom livet
Dag 5: Min bästa vän/mina bästa vänner
Dag 6: Mina intressen
Dag 7: Sanningar om mig själv som ingen vet
Dag 8: Min musiksmak
Dag 9: Här bor jag
Dag 10: Den här veckan
Dag 11: Detta är typiskt mig
Dag 12: Mina drömmar/mål
Dag 13: Mitt favoritminne
Dag 14: Detta ångrar jag
Dag 15: Det här året
Dag 16: Det här tycker jag om mig själv
Dag 17: Det här upprör mig
Dag 18: Det här får mig att må bra
Dag 19: Det här får mig att gråta
Dag 20: En första ...
Dag 21: Mina rädslor
Dag 22: Min favoritplats
Dag 23: Det här saknar jag
Dag 24: Det här lever jag för
Dag 1: Presentera mig själv
Dag 2: Mina föräldrar
Dag 3: Mina syskon
Dag 4: Mig genom livet
Dag 5: Min bästa vän/mina bästa vänner
Dag 6: Mina intressen
Dag 7: Sanningar om mig själv som ingen vet
Dag 8: Min musiksmak
Dag 9: Här bor jag
Dag 10: Den här veckan
Dag 11: Detta är typiskt mig
Dag 12: Mina drömmar/mål
Dag 13: Mitt favoritminne
Dag 14: Detta ångrar jag
Dag 15: Det här året
Dag 16: Det här tycker jag om mig själv
Dag 17: Det här upprör mig
Dag 18: Det här får mig att må bra
Dag 19: Det här får mig att gråta
Dag 20: En första ...
Dag 21: Mina rädslor
Dag 22: Min favoritplats
Dag 23: Det här saknar jag
Dag 24: Det här lever jag för
Monday, January 17, 2011
Ledighet
Ja den kan jag vinka adjö till nu. Om ungefär 10 timmar ska jag befinna mig i en föreläsningssal och lyssna på den första föreläsningen i Ohjelmoinnin jatkokurssi (java). Därefter får jag njuta av några timmars fritid innan TäfLans årsmöte börjar kl.17, men antagligen går den tiden åt till att titta på de första programmeringsuppgifterna. Life's awesome...awesome...awewaaaaah.
Egentligen vill jag bara fortsätta ha ledigt. Men som Shigeru säger i Över näktergalens golv: "Som floden ständigt rinner förbi dörren, så ligger världen ständigt kvar där ute. Och det är i världen vi måste leva."
Som tur har de sista dagarna av lovet i alla fall varit ganska så underbara. Tatu tog ledigt både torsdagen och fredagen, så vi har spenderat så gott som all tid tillsammans mellan onsdag eftermiddag och söndag/måndag natt. Bland annat har vi sett på From Russia With Love och Friends season 8, spelat Assassin's Creed II, varit i baren tillsammans med kompisar (och Tova!), firat Panus födelsedag, gräddat våfflor och rollspelat tillsammans med Leo och Stella (min karaktär kan tydligen se demoner numera...intressant!), spelat League of Legends och sovit långa nätter bredvid varandra. Att vakna upp bredvid Tatu är nog något av det bästa på morgnarna.
Nu kanske jag skulle ta och gå till sängs så att jag hinner sova något också och inte somnar på föreläsningen. God natt!
Egentligen vill jag bara fortsätta ha ledigt. Men som Shigeru säger i Över näktergalens golv: "Som floden ständigt rinner förbi dörren, så ligger världen ständigt kvar där ute. Och det är i världen vi måste leva."
Som tur har de sista dagarna av lovet i alla fall varit ganska så underbara. Tatu tog ledigt både torsdagen och fredagen, så vi har spenderat så gott som all tid tillsammans mellan onsdag eftermiddag och söndag/måndag natt. Bland annat har vi sett på From Russia With Love och Friends season 8, spelat Assassin's Creed II, varit i baren tillsammans med kompisar (och Tova!), firat Panus födelsedag, gräddat våfflor och rollspelat tillsammans med Leo och Stella (min karaktär kan tydligen se demoner numera...intressant!), spelat League of Legends och sovit långa nätter bredvid varandra. Att vakna upp bredvid Tatu är nog något av det bästa på morgnarna.
Nu kanske jag skulle ta och gå till sängs så att jag hinner sova något också och inte somnar på föreläsningen. God natt!
Wednesday, January 12, 2011
Xbox 360
I finally own one! Och nu kanske vissa tycker det är lite onödigt eftersom Tova precis fick en PS3 i födelsedagspresent, men jag kommer ju inte att bo i samma hus som henne för all framtid. Lika bra då att skaffa en egen spelkonsol!
(Förresten muttrar jag fortfarande över att m&p i 15 år vägrat köpa en spelkonsol åt oss i present, men nu går det tydligen bra..efter att jag slutat önska mig en.)
Så dit for pengarna mormor gav åt mig i julklapp. Men det är en rätt så bra investering, tycker jag ändå! Jag har viljat ha en xbox hur länge som helst, och nu fick jag en till ett överkomligt pris, och med pengar jag antagligen annars använt på...ja, jag vet inte riktigt. Teknologfester? Mat? Något väldigt onödigt? Jag är åtminstone ganska så nöjd.
(Förresten muttrar jag fortfarande över att m&p i 15 år vägrat köpa en spelkonsol åt oss i present, men nu går det tydligen bra..efter att jag slutat önska mig en.)
Så dit for pengarna mormor gav åt mig i julklapp. Men det är en rätt så bra investering, tycker jag ändå! Jag har viljat ha en xbox hur länge som helst, och nu fick jag en till ett överkomligt pris, och med pengar jag antagligen annars använt på...ja, jag vet inte riktigt. Teknologfester? Mat? Något väldigt onödigt? Jag är åtminstone ganska så nöjd.
Tuesday, January 11, 2011
TS lajv
Nu har jag precis laddat upp bilder från lajvet 3-5.1. i min bilddagbok! Iväg med er och titta på några fantastiskt roliga dagar i Sverige. Man saknar folk!
Fler bilder finns också i trollkarlsskolans egen bilddagbok (gästlösen magiskaunder).
Några smakprov:
Fler bilder finns också i trollkarlsskolans egen bilddagbok (gästlösen magiskaunder).
Några smakprov:
 |
| Alva-Malva Salvia leker med apelsinskal |
 |
| Cassiopeia Waterhouse och Johanes Silverpil uppe på taket |
 |
| Alla lajvare |
 |
| Gnome fling! |
 |
| Klara för lajvet! |
 |
| Is it...SLYTHERIN?!!? |
Thursday, January 6, 2011
Sweet music
En av kantorerna i församlingen är verkligen en trollkarl med orgeln (eller som Johan Myrskog en gång sade: "Matteus har världens coolaste kantor"). Jag förstår bara inte hur han gör, men emellanåt kan man nästan svära på att han inte använder bara två händer och två fötter för att spela. T.ex. under svarsmusiken idag kunde man helt tydligt höra en orientalisk flöjt spela ett solo, och under postludiet hörde åtminstone jag något som lät som en violin mitt inne bland orgelljudet. I don't even...magic must be it.
I kyrkan såg jag också en så gullig syn att den nästan lockade fram tårar i ögonen. Ett gammalt par, båda säkert 80 om inte äldre, gick tillsammans till nattvarden. När de gick tillbaka till sina platser igen så höll de varandra i handen precis som unga, nyförälskade par gör. Det var något av det sötaste jag sett på länge!
True love never dies?
I kyrkan såg jag också en så gullig syn att den nästan lockade fram tårar i ögonen. Ett gammalt par, båda säkert 80 om inte äldre, gick tillsammans till nattvarden. När de gick tillbaka till sina platser igen så höll de varandra i handen precis som unga, nyförälskade par gör. Det var något av det sötaste jag sett på länge!
True love never dies?
Sunday, January 2, 2011
Lista
Eftersom jag inte vill fara och sova riktigt, riktigt ännu stjäl jag en lista från Emzi.
19. Blev du kär?
Ja.
20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Kanske vårens Kuorosota.
21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Nä. Hatande är inte bra.
22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Den frågan blev för svår.
23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Soundtracket till Rent.
24. Önskade du dig något som du fick?
Egen dator.
25. Önskade du dig något som du inte fick?
Lite det ena och det andra.
26. Vilken var årets bästa film?
Kanske The Expendables eller There will be Blood.
27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Gick ut med ett litet, litet kompisgäng.
28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Oj oj så många!
29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Sådan som jag vill ha.
30. Vad fick dig att må bra?
Vännerna och pojkvännen.
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Säkert Emppu eller Tuomas.
32. Vem saknade du?
Mina Sverigesystrar.
33. Vilken var din bästa månad?
Svår fråga. Juli, eventuellt.
34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Spenderat mindre tid på onödiga saker.
35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Det får vi väl se.
1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Roadtrippade med studiekompisar.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag gav inga.
3. Fick någon du känner barn?
Nej.
4. Dog någon som stod dig nära?
Som tur inte.
5. Vilka länder besökte du?
Roadtrippade med studiekompisar.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag gav inga.
3. Fick någon du känner barn?
Nej.
4. Dog någon som stod dig nära?
Som tur inte.
5. Vilka länder besökte du?
Inga alls, kom jag fram till efter en lång stunds tänkande.
6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Stressfri tid under skoldelarna av året.
7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
22.5. vågar jag ganska starkt gissa på.
8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Stressfri tid under skoldelarna av året.
7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
22.5. vågar jag ganska starkt gissa på.
8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Kanske låter jag cheesy, men jag tänker säga att träffa, lära känna och falla för Tatu.
9. Vilket var ditt största misstag?
Ingen aning.
10. Vilket var ditt bästa inköp?
Min dator.
11. Vad spenderade du mest pengar på?
Egna pengar...säkert mat.
12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Tatu, mina vänner, dansen och teatern. Om och om igen.
13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Flunssa, lätt illamående och sådant.
14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
Pink Floyd.
15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?
Bättre, definitivt. Trots all stress under hösten.
16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Svårt att säga.
17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Bortslösande av tid.
18. Hur var din julafton?
9. Vilket var ditt största misstag?
Ingen aning.
10. Vilket var ditt bästa inköp?
Min dator.
11. Vad spenderade du mest pengar på?
Egna pengar...säkert mat.
12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Tatu, mina vänner, dansen och teatern. Om och om igen.
13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Flunssa, lätt illamående och sådant.
14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
Pink Floyd.
15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?
Bättre, definitivt. Trots all stress under hösten.
16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Svårt att säga.
17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Bortslösande av tid.
18. Hur var din julafton?
Riktigt trevlig och traditionell med familjen.
19. Blev du kär?
Ja.
20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Kanske vårens Kuorosota.
21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Nä. Hatande är inte bra.
22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Den frågan blev för svår.
23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Soundtracket till Rent.
24. Önskade du dig något som du fick?
Egen dator.
25. Önskade du dig något som du inte fick?
Lite det ena och det andra.
26. Vilken var årets bästa film?
Kanske The Expendables eller There will be Blood.
27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Gick ut med ett litet, litet kompisgäng.
28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Oj oj så många!
29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Sådan som jag vill ha.
30. Vad fick dig att må bra?
Vännerna och pojkvännen.
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Säkert Emppu eller Tuomas.
32. Vem saknade du?
Mina Sverigesystrar.
33. Vilken var din bästa månad?
Svår fråga. Juli, eventuellt.
34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Spenderat mindre tid på onödiga saker.
35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Det får vi väl se.
A Happy New 2011
Nyårsnatten detta år lyckades faktiskt slå den förra, vilken hittills varit den bästa för mig. De 525600 minuter som gick mellan de båda tolvslagen lyckades till stor del sprida lycka och glädje omkring sig, och jag hoppas att de föjande 525600 minuterna blir åtminstone lika bra!
Men åter till själva nyårsnatten. Nyårsaftonen började med att på morgonen vakna hos Tatu, förflytta sig hem till mig, ta sig till stan och träffa ett stort gäng kompisar, vandra iväg till en tjejs 30-årskalas/nyårsfest, småspringa till senatstorget för att hinna till tolvslaget, i två omgångars bilskjuts åka hem till Panu, och slutligen kl 6 på morgonen åter ta sig hem till Tatu och somna. Han och jag räknade ut idag att vi varit tillsammans i 72½ timme nonstop, börjandes på torsdag eftermiddag och slutandes idag på eftermiddagen. Inte hör ni mig klaga i alla fall!
Lite minnen från nyåret:
Men åter till själva nyårsnatten. Nyårsaftonen började med att på morgonen vakna hos Tatu, förflytta sig hem till mig, ta sig till stan och träffa ett stort gäng kompisar, vandra iväg till en tjejs 30-årskalas/nyårsfest, småspringa till senatstorget för att hinna till tolvslaget, i två omgångars bilskjuts åka hem till Panu, och slutligen kl 6 på morgonen åter ta sig hem till Tatu och somna. Han och jag räknade ut idag att vi varit tillsammans i 72½ timme nonstop, börjandes på torsdag eftermiddag och slutandes idag på eftermiddagen. Inte hör ni mig klaga i alla fall!
Lite minnen från nyåret:
 |
| "Cheers!" |
 |
| Leo, Stella och Petra |
 |
| Trollface och...någonting annat |
 |
| :) |
 |
| Fyrverkerier vid Domkyrkan |
 |
| Panu och Janne var stiliga |
 |
| Emzi var söt |
 |
| Leo och Stella också |
 |
| <3 |
 |
| Wille hade en kartbok och en nalle som sällskap en stund |
 |
| The girls in black are getting to you. |
Subscribe to:
Posts (Atom)