Dag 6: Mina intressen

Skäms på mig! Jag började den här listan i januari, men sedan blev det bara inte av att fortsätta. Nu ska jag ta mig i nackskinnet och göra något vettigt medan jag sitter på kontoret (schh...jag jobbar nog också!). Här finns de tidigare dagarna: del 1, del 2, del 3, del 4, del 5.

Teater
Teaterföreningen TrotsAllt r.f. gjorde sitt intåg i mitt liv under mitt andra gymnasieår, och här har den förblivit. Teaterintresset väcktes redan i sexårsåldern då jag tillsammans med mina kusiner började sätta ihop en pjäs varje sommar, som vi sedan spelade upp för våra föräldrar och övriga släktingar på plats. Den här traditionen fortsatte faktiskt i hela 9 år, med teman från skurkar och sagofigurer till spöken och riddare. Man kan med andra ord säga att teatern funnits i mitt liv ganska så länge. TA hör i dagens läge till mina viktigaste intressen, och det är alltid lika fint att jobba tillsammans med det gänget.

Sång
Jag har bokstavligen sjungit ända sedan jag föddes. Mitt första uppträdande var jag med om som under en månad gammal, och jag får också tacka Furahakören för att jag överhuvudtaget finns till. Under årens lopp har jag hunnit med några olika körer: Matteus barnkör, diskantkör, sånggrupp och ungdomskör har alla funnits med i olika etapper, men under alla år är det ändå Furahakören som jag hållit längst ihop med. I dagens läge är Furaha den enda kör jag aktivt sjunger med i, även om melodier flyger över mina läppar i tid och otid. Under hela grundskole- och gymnasietiden har jag uppträtt många, många gånger på diverse fester med just sång, och även om jag aldrig tagit sånglektioner har jag fått ett uttalande av en sångpedagog att "du har verkligen en härlig röst!". Kanske solosången får smyga sig in i mitt liv i någon avlägsen framtid, men tillsvidare får den ge vika för andra intressen.

Dans
Man kan väl säga att jag alltid älskat att dansa. Jag växte upp med Furahakörens rytmiska sånger omkring mig, och då alla fjärdeklassare i Helsingfors (som tradition är) blev inbjudna till överborgmästarens självständighetsfest och därmed måste öva in flera danser var jag i extas. Även gammeldansen i gymnasiet hör till mina roligaste minnen från de tre åren, och showdancen i Studio90 (som i höst går in på sitt sjunde år) har jag i flera år sagt är mitt favoritfritidsintresse. Det gångna läsåret gjorde även Rumpskakar sitt intåg bland mina intressen, vilket innebär lite annorlunda men minst lika roligt dansande i en helt fantastisk grupp. Den som sade "Livet är som en dans; dans behöver inte ha någon mening, jag dansar för att jag tycker om det" visste minsann vad han pratade om.