Nu är jag bara trött. Trött efter tre tenter på två dagar, trött efter träningarna, trött vid tanken på att jag måste läsa till följande tent, trött på att inte passa in i någon grupp. Kanske ändå mest det sista för tillfället. Det känns alltid som om jag borde vara någon annanstans än där jag är, och göra något annat än det jag gör. Och det är jag trött på.
Kanske Stellas katter kan muntra upp mig under kvällen, då andra tydligen är på väg till Amarillo. Inte för att jag skulle ha fått höra något om det, förstås, förutom i andra hand. Ja e' inte bitter...
I know that feel, sis.
ReplyDeleteNo, really, I actually do.